Tidigare utställningar

18 februari–20 augusti 2023

Målaren Oskar Bergman (1879-1963) är nära förknippad med Thielska Galleriet och Djurgården. Med sina 43 verk är han en av de mest representerade konstnärerna i museets samling. Signe Maria och Ernest Thiel spelade en avgörande roll i Bergmans utveckling som konstnär. Förutom tidiga inköp av hans verk gav paret Thiel honom kost och logi i det konstnärshem i Neglinge, Saltsjöbaden, som de finansierade under några år kring förra sekelskiftet. Bergman blev nära vän med sina mecenater, en vänskap som bestod efter att Ernest Thiel hade förlorat sin förmögenhet och sålt galleriet till staten. Då gästade Bergman gärna Thiel på ön Fjärdlång i Stockholms skärgård för att måla.

Djurgårdens natur hade en särskild plats i konstnärens hjärta. Där vistades han om somrarna som barn och inledde sitt närstudium av naturen. Djurgårdens gamla ekar och skogsbackar blev återkommande motiv.

10 september 2022 – 29 januari 2023

I höst visar Thielska Galleriet den första separatutställningen i Stockholm sedan 1945 med den banbrytande modernisten Tora Vega Holmström (1880-1967). Hennes konstnärskap domineras av kraftfulla porträtt och expressionistiska experiment. Under en resa till Finland 1912 ägde Holmströms koloristiska frigörelse rum – som hon själv skrev: ”Spegling är första steget mot konst.” Därefter gav målningar som Främlingar (1913-14) och Utanför ett musikcafé, Biskra (1929) konstnären ett nationellt, och i viss mån internationellt, genomslag efter att de visats på utställningar i London och Paris.

11 juni – 6 november 2022

År 1946 utsågs konstnären Akke Kumlien (1884–1949) till intendent på Thielska Galleriet, vilket innebar att museet också blev hans bostad. Här bodde han tillsammans med sin familj fram till sin hastiga bortgång 1949. Familjen bestod av hustrun i andra äktenskapet, Anna Lena Kumlien, och den tioåriga dottern Anne-Marie (Amie), som i vuxen ålder skulle göra karriär som politiskt engagerad textilkonstnär, då med namnet Maria Adlercreutz.

Det spatiösa ateljérum med fönster mot norr som idag rymmer museets café och restaurang inreddes för en konstnär med staffli och målarhurts. Akke Kumlien värnade sin identitet som fri konstnär och när han tog emot pressen gjorde han det hellre i målarrock än i slips och kostym.

Utställningen Stunder av vardagslycka omfattar ett femtiotal målningar, fotografier och konstnärsmaterial och är den hittills största som gjorts med konstnären. Inlånen kommer från en rad privatpersoner, från Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Akademien för de fria konsterna och Moderna Museet. Utställningen visas i en avdelning intill Salongen på ovanvåningen – i det så kallade Söderbergrummet och passagen utanför.

9 april - 21 augusti 2022

Under en intensiv period vid förra sekelskiftet skapade Signe Maria och Ernest Thiel en av Sveriges finaste och mest omfattande samlingar med nordisk samtidskonst. När konstsamlingen vuxit sig för stor för familjens våning på Strandvägen vände de sig till arkitekten Ferdinand Boberg. Han ritade det vita palats på södra Djurgården som i dag är Thielska Galleriet. Kombinationen utställningsrum och hem var central i utformningen av huvudbyggnaden, som stod klar 1907. I ett samtal med Boberg sa Thiel: ”Jag vill ha ett hem dekorerat med tavlor på alla väggarna, det skall vara trivsamt, jag vill bo där.”

Ett hem utgår från att Thielska Galleriet en gång var en bostad och syftar till att undersöka och förstärka museets identitet som både hem och galleri. Temat belyses i ett historiskt platsspecifikt ljus och ur samtida perspektiv. I likhet med paret Thiel inkluderar vi samtidskonsten och har bjudit in sju konstnärer som på olika sätt reflekterar över vad ett hem är; Juan-Pedro Fabra Guemberena, Linda Hofvander, Lap-See Lam, Berit Lindfeldt, Sirous Namazi, Petronella Petander och Helene Schmitz.

Carl Johan De Geer började producera stormönstrade fantasifullt expressiva textiltryck i starka och kontrastrika färgkombin­ationer i början av 1960-talet. Det var en revolt mot tidens brunmurrigt diskreta ideal och uppväxtens estetiska värderingar. Med form och färg ville han påverka hela samhället.

”Det hör ihop med en idé vi hade då: att det gick att skapa en ny och bättre värld utan krig med hjälp av mönster, starka färger och musik. En missuppfattning.”

Författaren Hjalmar Söderberg (1869–1941) hade en nära relation till bildkonsten. Utställningen lyfter både fram andra konstnärers blick på Söderberg och författarens blick på sig själv. Vid sidan av porträtt i olika medium visas stämningsfulla teckningar utförda av Söderberg, bokomslag med författarens egenhändigt ritade vinjetter samt ett mindre urval objekt och möbler knutna till författaren.

I sommar visas centrala verk ur Signe och Ane Gyllenbergs konstsamling på Thielska Galleriet. Några verk har aldrig tidigare lämnat Villa Gyllenberg i Helsingfors, men när hemmuseet nu har stängt för renovering kan en av Finlands främsta privata konstsamlingar presenteras utanför landets gränser.

Dramatiska kompositioner och motiv i skarpa färger utmärker Axel Törnemans (1880-1925) konstnärskap. Vid debuten 1905 var hans måleri fyllt av sekelskiftets tidsanda och ansågs företräda ett nytt årtionde. Under en kort tid var Törneman portalfigur för det moderna i svensk konsthistoria. Samtidigt förblev han en bohem, en outsider vars resor utanför de estetiska ramarna till stora delar har glömts bort idag.

Modevärlden som vi känner den idag, fick form i Paris under den senare delen av 1800-talet. Modehus etablerades med namnkunniga modeskapare i spetsen. Arbetet var beroende av ett helt nätverk av allt från spinnerier och väverier, textilgrossister, sömmerskor, tecknare och formgivare. Därtill kom modevisningar, modetidningar och lanseringsfester, vidare till varuhus, butiker och sist men inte minst de kunder som tog till sig modehusens nya stilar och smaker.

Upplev de dolda skatterna på Thielska Galleriet i sommar!

De stora salarna på Thielska är alltid fyllda av konst ur bankiren och konstmecenaten Ernest Thiels (1859-1947) unika samling från förra sekelskiftet, med verk av konstnärer som Carl Larsson, Bruno Liljefors, Anders Zorn, Eugène Jansson, Richard Bergh och Edvard Munch. Men tyvärr finns inte alltid plats för hela samlingen, som består av närmare 900 konstverk – det finns mer konst i museets magasin!

Läs mer

Edvard Munch (1863-1944) köpte sin första kamera i februari 1902. Denna utställning presenterar ett stort urval av hans många fotografier och filmer och visar en mindre känd sida av konstnären. Munch använde fotografi som ett experimentellt medium och placerade ofta sig själv framför linsen. Han var en nyfiken fotograf som utnyttjade effekter av skenbara ”misstag” såsom förvrängningar, suddiga rörelser och ovanliga kameravinklar. De fotografiska experimenten har en tydlig relation till Munchs formspråk inom måleri och grafik, men Munch ställde inte ut fotografierna offentligt. De undersökande och poetiska bilderna visar konstnären själv och hans närmaste omgivning: ”selfies” från nervkliniken, stranden eller trädgården i hemmet utanför Oslo.

Läs mer

Det mänskliga tillståndet, erotikens och melankolins krafter var bärande teman för den norske skulptören Gustav Vigeland (1869-1943), som förde en ständig kamp för att uppnå friheten att kunna skapa sitt eget liv.  Efter 1890-talets bohemliv i Europa utförde han i  början av 1900-talet porträtt och nyskapande monument hemma i Norge. De sista decennierna av hans skapande skulle domineras av projektet med Vigelandsparken i Oslo, som än idag fascinerar mängder av besökare.

Läs mer

Karin Frostenson (f. 1946) har skapat ett universum med plats för olika sorters bilder. Seriefigurer, reklamblad, varumärken, TV-nyheter och tidningsfoton får samsas och bråka med konsthistoriska klassiker, närstudier av naturen och andliga visioner. Bilderna är berättelser med inspiration från litteratur, dikter, sagor och myter, men också från konstnärens personliga historia. Karin Frostenson skapar en egen bildvärld med utrymme för aktivism, humor, andlighet och reflektion.

Läs mer

I sommarens parkutställning presenteras tre samtida svenska konstnärer: Christian Andersson, Fia Backström och Linda Pedersen. På olika sätt har de utmanat Thielska Galleriets historia och idétradition i en utställning som kretsar kring aktivism, klimatfrågor, virtual reality, perspektivförändringar och fiktiva karaktärer.

Läs mer

Systrarna Lisbet Jobs (1909–1961) och Gocken Jobs (1914–1995) skapade keramik och textil som fick de svenska hemmen att blomma. Buketter med ängsblommor breder ut sig över keramikfat och kakelplattor medan lingon, blåbär och smultron ordnas i dekorativa mönster för tryckta textiler. Bland motiven finns också folklivet med midsommarfirande, vänners skål och musikanter. Det blev en mönsterskatt med rötterna i hantverkskunnande och den folkliga traditionen från Dalarna. Det framväxande folkhemmet smyckades med dukar, metervara, skålar och kakelbord där dekoren fångade upp kraften i grönskan och årstidernas skiftningar.

Läs mer

Symbolistiska målningar, dramatiska litografier och färgsprakande illustrationer av dans från Sydostasien utmärker Tyra Kleens konstnärskap. Hon var  verksam i Rom, Paris, München och Stockholm och för in en kontinental symbolistisk  strömning i den svenska sekelskifteskonsten som tidigare fått stå tillbaka för den starka nationalromantiken. De litografiska bladen utgör ett viktigt bidrag till tidens grafiska konst, bland annat med en serie illustrationer till Charles Baudelaires Ondskans blommor. Ett andligt och geografiskt sökande präglar Tyra Kleens liv och verk och från 1930-talet utkommer hon med ett flertal böcker om ceremoniella danser på Java och Bali, där hon levde under långa perioder. Utställningen omfattar Tyra Kleens hela produktion med målningar, illustrationer, grafiska blad och publikationer och presenterar en återupptäckt konstnär med en färgstark historia.

Aktstudier är en konstnärlig gestaltning av den nakna människokroppen. Motivet är en akt, vilket innebär att modellen utför en handling och intar en pose. Annica Karlsson Rixon återvänder till att arbeta med queergestaltning av kropp och identitet, bortom de konventionella könskategorierna. På Thielska Galleriet visas en helt ny serie fotografiska självporträtt där hen själv agerar tillsammans med kollegan Mario Fjell framför kameran. Läs mer

Utställningen berättar om den japanska estetikens betydelse för det svenska sekelskiftets konstliv med fokus på Rackstadgruppen. Runt sjön Racken i Värmland arbetade konstnärer och hantverkare med olika konstarter där influenser från svensk, europeisk och japansk konst korsades. I utställningen visas målningar, träsnitt, keramik, textil och metallarbeten av konstnärer som Gustaf och Maja Fjæstad, Hilma Persson-Hjelm, Bror Lindh och Björn Ahlgrensson tillsammans med japanska träsnitt och föremål som lånats in av Östasiatiska museet och Etnografiska museet.

Läs mer

För första gången i Stockholm visas nu stylisten och dräkthistorikern Tonie Lewenhaupts samling med haute couture-kläder från hela 1900-talet. I miljön på Thielska Galleriet får de exklusiva dräkterna en speciell inramning. Museet var vid förra sekelskiftet bankiren och konstsamlaren Ernest Thiel privatvilla och här hade familjen ett livligt sällskapsliv med storslagna fester, eftermiddags-bjudningar och cocktails.

I Minnets kläder visas  allt från en pärlbeströdd Charlestonklänning i rosaskimrande siden till bohemiskt svepande caper och en hel sal med originaldräkter signerade Christian Dior, från haute couturens gyllene decennium 1947–57.  Läs mer

Karin Wibergs karaktärsfulla skulpturer av människor och djur är uppfyllda av lugn och eftertänksamhet. Under sommaren tar hennes verk  plats i olika delar av Thielska Galleriets park – några skulpturer står väl synliga, andra mer dolda. Tillsammans leder de en vandring som låter besökaren upptäcka lite oväntade platser. Utställningen blir en möjlighet att sakta ner och njuta av stillheten under den gamla eken eller vyn ut mot fruktträden och de solbelysta gränsslänterna.

Läs mer

Slingrande former med inspiration från naturen utmärker konst och hantverk i jugend eller art nouveau-stil, vid sekelskiftet 1900. Keramiken är fylld av fåglar som svävar i luften, krälande skaldjur, fiskar och alger från undervattensvärlden. Träd och växtlighet från skog och mark samsas med insekter, ogräs och blomsterprakt från trädgårdsrabatterna. Motiv från den svenska naturen blandades med inspiration från en japansk bildvärld och från europeiskt konsthantverk.

Läs mer

Den 26 december 2004 drabbades Sydostasien av en av världshistoriens största naturkatastrofer. 543 svenskar avled och cirka 1 500 skadades. I samband med 10-årsminnet av flodvågskatastrofen 2004 beslutade regeringen om en minnesvård på Djurgården i Stockholm. Statens fastighetsverk och Statens konstråd utlyste därefter en internationell tävling om utformningen, i samråd med Sveriges Arkitekter.

Läs mer

Maria Adlercreutz (1936-2014) fann en konstnärlig drivkraft i att låta alla livets delar och hela omvärlden flöda rakt in i vävkonsten: dess fasor, orättvisor och allvar lika väl som dess vardag, skönhet, och inre mystik. Med intensivt mänskligt och politiskt engagemang var hon en av de som placerade textilt hantverk mitt i skärningspunkten för de konstnärliga och politiska debatterna. Idag framstår Adlercreutz som en av de mest inflytelserika förnyarna av svenskt textilhantverk under efterkrigstiden.

Läs mer

Carl Kylberg (1878-1952) kombinerade ett outtröttligt experimenterande med färgernas visuella verkan och ett andligt sökande som ger hans verk ett existentiellt djup. Sedan 1930-talet tillhör han portalfigurerna i den svenska 1900-talskonstens historia. Thielska Galleriets utställning tar fasta på Kylbergs hela produktion, från de tidiga målningarna och skämtteckningar från 1910-talet, via de älskade barnböckerna Kalle, Ulla och Sprätten samt Lejonet Leo, och de expressionistiska 20-talsmålningarna till de välkända klassiska målningarna från 1930- och 40-talen.

Läs mer

I Thielska Galleriets park visas under sommaren skulpturutställningen The Garden Party – samtida svensk skulptur med åtta konstnärer: Ebba Bohlin, Cecilia Edefalk, Charlotte Gyllenhammar, Rami Khoury, Albin Looström Joakim Ojanen, Bella Rune och Elisabeth Westerlund. Flera av verken är nyproducerade och aldrig tidigare visade för publik.

Läs mer

Smyckeskonstnären Märta Mattsson ser skönhet i det som andra kanske tycker är konstigt eller till och med obehagligt. Dragningen till det som först verkar motbjudande har hon omvandlat till en konstnärlig drivkraft – att egentligen inte våga titta, men ändå inte kunna låta bli. Smyckena är del av en helt egen värld där gnistrande stenar, metall och naturmaterial möter skalbaggar, insekter, uppstoppade fåglar och smådjur. Udda och döda föremål får ett nytt liv genom hennes arbete.

Läs mer

Sekelskiftet 1900 var en epok av stora omvälvningar med industrialisering, modernitet och vetenskap. Samtidigt väcktes en önskan hos många att vända blicken mot tillvarons skuggsidor och mysteriet att vara människa. Olof Sager-Nelson (1868-1896) var konstnär mitt i denna turbulenta tid och blev känd för sina själfulla porträtt. Han föddes i Värmland och utbildade sig till konstnär i Göteborg. Sager-Nelson drogs till konstlivet i Europa, där hans mest betydelsefulla verk målades. Konstnären återkom aldrig till Sverige, han avled endast 27 år gammal i oasen Biskra, Algeriet dit han sökt sig för att bota sin lungsot.

Läs mer

Det blommar på Thielska! Naturen finns tätt inpå knutarna med Djurgårdens skogsbackar, blomsterängar och årstidsväxlingar. Nu öppnar vi dörrarna för blomsterprakt i en ny skepnad med handgjorda blommor av glaspärlor och metalltråd.

Läs mer

Veronica Nygren (1940–2006) hade förmågan att väva in en hel värld i sin konst. Hon fyllde den med erfarenheter av vardagsliv och politisk medvetenhet, med kunskap om svensk hantverkstradition och globala influenser, i levande dialog med konsthistoria och samtidskonst. Nygren prövade outtröttligt textilens möjligheter. I dag framstår hon som en av förnyarna av textil konst och design i Sverige under efterkrigstiden.

Läs mer

Förra sekelskiftets mångbottnade naturvurm är fokus på Thielska Galleriet under hösten och vintern. Landskapsmålningar som Ernest Thiel (1859-1947) införlivade i Galleriets samling, av bland andra Bruno Liljefors (1860-1939), Gustaf Fjaestad (1868-1948), Oskar Bergman (1879-1963) och Herman Norrman (1864-1906) visas tillsammans med fotografier och rörliga bilder där Thiel själv rör sig ute i skog och mark.

Läs mer

I Juli ringde Olga Sviblova från Moskvas fotohus Moskva till mig. Hon hade i princip blivit beordrad att iscensätta en utställning i Stockholm, redan till december. Det är kort tid i vilken stad som helst och i synnerhet i en huvudstad. Hon bad mig hjälpa henne, söka och se om det gick. Jag och Olga har en samarbetshistoria som går tillbaka till 1999. Jag kan ryska och har gjort många utställningar och projekt i Ryssland, bl.a. utställningen med Emil Heilborns fotografier som 2004 vann pris som Moskvas Fotobiennalens bästa projekt...

Läs mer

Det legendariska internationella, mångfaldigt prisbelönta mode-, kultur- och livsstilsmagasinet Stockholm New gavs ut i tolv nummer under åren 1993-2002. Nu har det bästa materialet samlats i en stor (496 sidor inbunden) coffee table-bok, tillsammans med en än större mängd nytt material av samtida svenska och internationella modefotografer, konstnärer och andra kreatörer. Boken lanseras 4 juni på Thielska Galleriet som under sommaren visar delar av det fotografiska materialet i utställningen Stockholm New — nationalromantik från dubbla sekelskiften: modefotografi möter måleri. Boken fungerar även som ”utbyggd katalog” för utställningen.

Läs mer

Hösten 2013 gjordes en nyhängning av Thielska Galleriets samling under ledning av Olle Granath, tidigare överintendent för Moderna Museet och Nationalmuseum.

Se Edvard Munch, Carl Larsson, Eugène Jansson och många andra skandinaviska konstnärer från sekelskiftet 1900 i museets unika miljö. Inget museum förmår ge en sådan förtätad bild av det förrförra seklets skandinaviska konst som Thielska Galleriet. Konsten och byggnaden sekunderar varandra på ett sätt som saknar motsvarighet, inte bara i Sverige, utan i hela Europa.

För att fira 150-årsjubileet av Edvard Munchs födelse gör vi på Thielska Galleriet den största satsningen i museets historia med en utställning med måleri och grafik av Munch. I utställningen visas ett tjugotal oljemålningar samt 95 blad ur Munchs grafiska produktion. Med anledning utställningen har Thielska Galleriet lånat in verk från flera samlingar. Dessa bidrar, vid sidan om galleriets egen samling och den utställda grafiken, till att skapa en översikt över Munchs motivkrets från 1890-talet fram till 1916.

Läs mer

Nobuyoshi Araki är en av världens mest uppmärksammade fotografer. Han har kallats en japansk Mapplethorpe. I sina bilder, som ofta ligger i gränslandet mellan det dokumentära och iscensatta, skildras ofta avklädda kvinnor och sociala tabun. Den kvinnliga kroppen har sedan årtusenden skildrats inom konsten. Kvinnor som objekt för den manliga blicken är ett ständigt aktuellt ämne att uppmärksamma, diskutera och ifrågasätta. Arakis bilder av kvinnor är mångbottnade, med uttryck från en tusenårig japansk tradition med dess gamla kultur och roller kring manligt och kvinnligt. Kvinnans blick är ofta riktad stint mot betraktaren med starka erotiska undertoner. I andra bilder finns en mer strikt, närmast återhållsam erotik som förstärks av klädkoder och attribut. Bondage är ett fenomen som består av såväl estetik som sexualitet och som har månghundraåriga rötter i den japanska traditionen. I Arakis bildvärld skildras också Tokyo, vardagliga miljöer och en svunnen tid med dess invånare och seder. Men också det nya Tokyo med dess extremurbana livsstil.

Läs mer

Förmågan att avläsa abstrakta framställningar knyter an till en realitet som inte har till syfte att framställa en föreställande bild men som likväl beskriver en existerande verklighet. Geologiska teckningar har exempelvis alltsedan 1700-talet på ett bokstavligen djuplodande sätt förändrat synen på linjen, markeringen och deras uttrycksfullhet. Trots ett på förhand bestämt koncept och ett strikt utförande av idén uppkommer i Totties teckningar en bild där idé, utförande, material och storlek faller samman i ett uttryck – ett uttryck som är lika abstrakt som sedimenten i en jordmassa men som genom processen hela tiden förskjuts utom räckhåll för det planerade.

Läs mer

Ett undersökande av historiska och arkitektoniska fragment. En planlösning från ett flera tusen år gammalt egyptiskt tempel med dolda gravkammare, heliga rum med rituella betydelser. På en yta av närmare 500 m² skär ett intensivt blågrönt ljus genom markens kuperade terräng. Skoningslöst tecknar den sin historia utan hänsyn till det nutida. När mörkret faller aktiveras verket och konturerna av rum och kammare framträder och öppnar upp för besökaren att stiga in i en fiktiv ljusteckning.

Läs mer