Ernest Thiel

Ernest Thiel, fotografi av Gösta Florman

Ernest Thiel, fotografi av Gösta Florman

Ernest Thiel föddes 1859 i Norrköping och dog 1947 i Djursholm. Hans far, Jacques Thiel, var tekniker i stadens textilindustri tillika vallon och katolik. Hans mor, Fanny Thiel [född Stiebel], var tysk judinna som flyttat till Sverige i unga år.

Efter realskolan och som 15-åring skickades Ernest Thiel till Hamburg för att praktisera i en bank. 1877 var han tillbaka i Sverige och fick anställning i Stockholms Enskilda Bank. Han avancerade snabbt och blev en av landets mer framträdande finansiärer.

1891 bildade han ett eget företag, Stockholms Kredit- och Diskontförening där han medverkade till åtskilliga industriella nyskapelser. Vid 1890-talets mitt räknades han till en av de rikaste i landet.

1884 gifte han sig med Anna Josephson och blev genom detta äktenskap svåger med Karl Otto Bonnier. Genom Bonnier kom han att träffa dåtidens främsta konstnärer och författare. Ernst Thiel trivdes inte alls i detta sällskap utan betraktades som en dyster och arrogant typ. Han betraktade sig som "….något för min tid ytterligt häpnadsväckande och farligt, nämligen en tänkande bankdirektör".

1896 förälskade sig Ernest Thiel i sin hustrus sällskapsdam, Signe Maria Hansen. 1897 gifte de sig och flyttade in i en lägenhet på Strandvägen i Stockholm.

Den nya hustruns umgänge bestod av konstnärer och författare och Thiel leddes snabbt in i denna krets. Han började på hennes inrådan läsa Friedrich Nietzsche och åstadkom flera översättningar av dennes verk. En praktutgåva av filosofens "Also sprach Zarathustra", formgiven av Henry Van de Velde, bekostades av Thiel liksom ett blivande Nietzsche-arkiv i Weimar i Tyskland.

År 1896 köpte Thiel sin första större målning, Bruno Liljefors "Morgonstämning vid havet". Han fortsatte att utöka sin samling och snart blev våningen på Strandvägen för liten. "Jag vill ha ett hem dekorerat med tavlor på alla väggarna, det skall vara trivsamt, jag vill bo där" skrev Thiel till den arkitekt han valt för sitt nya hem; Ferdinand Boberg.

Under åren 1904-07 lät Ernest Thiel uppföra ett palatsliknande hus på Eols kulle vid Blockhusudden på Djurgården för sin familj och för den redan då stora konstsamlingen.

Det var sin egen generations konstnärer Thiel stödde som konstmecenat och framförallt av Konstnärsförbundets medlemmar. De blev nästan alla hans vänner och bland dessa kan nämnas Eugène Jansson, Carl Larsson och Bruno Liljefors. Även danska och norska konstnärer umgicks i Thiels galleri till exempel Edvard Munch. De författare han helst umgicks med var Oscar Levertin, Verner von Heidenstam och Hjalmar Söderberg.

Efter 1910 levde Thiel ensam i sitt galleri fram till 1924. Han hade under första världskriget förlorat stora delar av sin förmögenhet och för att kunna reglera sina skulder erbjöd han nu den svenska staten att förvärva byggnaden, konstsamlingen och alla inventarier. Köpet kom till stånd och den 26 januari 1926 öppnades Thielska Galleriet för allmänheten.