Ivan Aguéli (1869-1917)

Ivan Aguéli räknas till den svenska konstens nydanare med sitt måleri. Landskap och porträtt är ofta i små format, men spelet mellan färgfält, ljus och nyanser skapar en monumental känsla. Med de intima målningarna experimenterade konstnären med färg och form samtidigt som han utforskade tillvarons andliga dimensioner.

Intresset för mystik var vid sekelskiftet 1900 ofta förknippat med radikala samhällsrörelser som anarkism, feminism och djurrätt. Ivan Aguéli kombinerade dessa strömningar och var djupt insatt i islamskt tänkande. Aguéli framstår som en multikonstnär mitt i en tid av kulturmöten, med stor relevans för vår egen tid. Utställningens utgångspunkt är kontinuiteterna mellan Aguélis måleri, aktivism och studier inom språk och religion.

Ernest Thiel köpte aldrig konst av Aguéli, men båda hade stort intresse för livsfilosofi och tillvarons andliga aspekter. Utställningen uppmärksammar Ivan Aguélis 150-årsjubileum under år 2019.

Utställningen utarbetas i samarbete med Viveca Lindenstrand som extern curator och religionsvetare Dr Simon Sorgenfrei samt konstvetare docent Annika Öhrner, båda från Södertörns högskola.

Ivan Aguéli, Moské I, 1914, olja på duk monterad på papp, 21 x 30. Foto: Per Myrehed, Prins Eugens Waldemarsudde

Ivan Aguéli, Gotländskt landskap, 1892, olja på pannå, 53,5 x 34, Aguélimuseet. Foto: Prallan Allsten

Ivan Aguéli, Motiv från Touraine Frankrike, 1913, olja på duk, 36,5 x 45, Privat Ägo. Foto: Per Myrehed

Ivan Aguéli, Motiv från Visby I, 1892, olja på duk, 50 x 90,5, Moderna Museet. Foto: Åsa Lundén

Ivan Aguéli, Flickporträtt, 1891, olja på papp, 59 x 39, Moderna Museet. Foto: Prallan Allsten

Ivan Aguéli, Husgavlar, ca 1912, olja på duk monterad på papp, 40 x 52, Waldemarsudde. Foto: Per Myrehed

Ivan Aguéli, Porträtt av Mme Huot, odat., blyerts på papper, 31,6 x 23,9, Moderna Museet. Foto: Albin Dahlström