Idag den 1 november 2021 återtar Stiftelsen Thielska Galleriet ägandet av museibyggnaderna på Blockhusudden, längst ut på Djurgården. Säljaren är Statens fastighetsverk som förvaltat det bländvita jugendpalatset med tillhörande annex sedan 1982 då byggnaderna, i strid med stiftelsens stadgar, skänktes till staten.

– Det känns fantastiskt att vi nu äntligen är i hamn och kan förvalta byggnaderna i enlighet med stadgarnas ändamålsparagraf. Det är väl heller ingen hemlighet att fastighetsverkets hyra varit betungande, vilket begränsat möjligheterna att satsa på verksamhetens innehåll, säger Peter Egardt, som drivit frågan om ett återköp sedan han 2013 utsågs till styrelseordförande för Stiftelsen Thielska Galleriet.

Privat donation på 25 miljoner kronor 

Affären har möjliggjorts genom en donation på 25 miljoner kronor från en privatperson som önskar vara anonym. Köpeskillingen på 6,8 miljoner kronor motsvarar det bokförda värdet, det vill säga i stora drag de investeringar fastighetsverket lagt ner. För att återköpet skulle gå igenom krävde regeringen också att en fond på minst 17 miljoner skulle bildas för att säkra skötsel och långsiktigt underhåll av de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna.

– Thielska Galleriet är en helhetsmiljö vars arkitektur är skapad specifikt för den enastående samlingen av nordisk konst från förra sekelskiftet. Därför känns det väldigt roligt och naturligt att nu även få rå om byggnaderna. Galleriets resurser är relativt knappa och den generösa donationen ger en trygghet och möjlighet att både vårda byggnadsminnet och driva en museiverksamhet med ännu högre ambitionsnivå, säger museichef Åsa Cavalli-Björkman.

Stjärnarkitekten Ferdinand Boberg

Thielska Galleriet ritades av stjärnarkitekten Ferdinand Boberg och uppfördes 1904–1907 som en kombinerad galleribostad för konstsamlarparet, den förmögne bankiren Ernest Thiel (1859–1947) och hans andra hustru Signe Maria Thiel (1869–1915). Thielska Galleriet blev under några år en dynamisk scen för tidens mest tongivande konstnärer, författare och skådespelare. Våghalsiga affärer ledde dock till att Ernest Thiel förlorade större delen av sin förmögenhet. I december 1924 förvärvade staten konstsamlingen och villan genom ett penninglotteri. Ett par veckor senare, den 7 januari 1925, öppnade Thielska Galleriet som offentligt museum i form av en statlig stiftelse.

Edvard Munch med flera konstnärer

Vid sidan av samlingen med målningar av bland andra Carl Larsson, Anders Zorn, Bruno Liljefors och Edvard Munch arrangeras tillfälliga utställningar och programverksamhet som fördjupar kunskapen och kastar nytt ljus på konsten och den tidsenliga miljön. Huvudbyggnaden inrymmer både café och museibutik. I annexet finns arbetsplatser och flera mötesrum för uthyrning. Muren omsluter en skulpturpark med verk av bland andra Auguste Rodin, Johan Tobias Sergel och Gustav Vigeland.

Kontakt

Sophie Allgårdh
Intendent och pressansvarig
0708-45 60 87
sophie.allgardh@thielskagalleriet.se

Peter Egardt
Styrelseordförande
070-560 00 91
peter@egardt.se

Åsa Cavalli-Björkman
Museichef
070-278 55 53
asa.cavalli-bjorkman@thielskagalleriet.se

I helgen öppnar det nya Munchmuseet i Oslo. Den sextio meter höga byggnaden med tretton våningar rymmer drygt 40 000 objekt och blir ett av världens största museer över en enskild konstnär. Museet som kostat 3,5 miljarder norska kronor ligger granne med Operahuset i den nya stadsdelen Bjørvika i Oslos gamla hamn.

Med den vinklade överdelen i 20 grader – "knäcken" – tänker sig den spanska arkitektbyrån Estudio Herreros att huset bugar sig för Oslo, Edvard Munchs födelsestad. Byggnaden är delvis genomskinlig och på kvällen lyser ljuset genom fasaden, som är gjord av veckad perforerad aluminium.

Skriet har fått ett eget rum

Före sin död testamenterade Edvard Munch (1863–1944) hela kvarlåtenskapen till Oslo kommun och diskussionen om att flytta samlingarna till ett nytt museum inleddes i början av 2000-talet. Beslutet om en flytt fattades 2008, men vägen framåt blev krokig och den första byggstenen lades först 2016.

Det nya museet innehåller elva utställningssalar samt biograf, bibliotek, butik och restauranger. Målningen Skriet, som finns i flera versioner, har fått ett eget rum på fjärde våningen. På ett annat plan har man återskapat första våningen i det hus i Ekely där Edvard Munch bodde under sina 28 sista år.

Arvet efter Munch blir tillgängligt

I arvet efter Munch fanns 1100 målningar, 6 800 teckningar och skisser, 18 200 grafiska blad och 13 skulpturer. Dessutom ingick en stor samling originalfotografier av Munch, tryckplåtar och litografiska stenar och över 10 000 texter och brev. Allt detta finns nu tillgängligt för visning och forskning i det nya museet.

Bland premiärutställningarna märks Tracey Emin / Edvard Munch. Själens ensamhet. Den brittiska konstnären visar i sin första större utställning i Norden hur Edvard Munch influerat hennes konstnärskap. Det nya Munchmuseet öppnas officiellt av det norska kungaparet den 22 oktober. Staden bjuder samma dag in till en stor  gatufest med musik och överraskningar.

Thielska Galleriet äger en av de mest betydelsefulla samlingarna utanför Norge  av den norske konstnären. I "Munchsalen" visas bland annat Förtvivlan från 1892, den första målningen i Skriet-sviten.
Läs om Edvard Munch och Ernest Thiel här >>

Signe Maria Thiel (1869-1915) befann sig i det svenska kulturlivets nav, hon var vän med flera av tidens stora konstnärer och författare och var drivande bakom tillkomsten av Thielska Galleriets konstsamling. Det var exempelvis Signe som introducerade bankiren Ernest Thiel (1859-1947) för konstnären Carl Larsson och gjorde att han fick upp ögonen för filosofen Friedrich Nietzsche.

Signe stod i centrum kring förra sekelskiftet men har därefter hamnat i skymundan och det finns mycket lite skrivet om henne. Författaren Gunilla Grahn-Hinnfors lyfter nu fram Signe i rampljuset och belyser hennes insatser för kulturlivet i Sverige.

Under hösten får Signe ett eget rum på Thielska Galleriet (öppnar 16/10). I rummet visas porträtt av Astrid Kjellberg-Juel, Carl Larsson och Edvard Munch – alla föreställande Signe. Här presenteras även fotografier och brev samt konstverk hon var särskilt fäst vid.

Boken finns att köpa i museibutiken och i vår webbshop 

Om författaren
Gunilla Grahn-Hinnfors var tidigare medarbetare och konstkritiker på Göteborgs-Postens kulturredaktion och som politikreporter på samma tidning. Idag arbetar hon på Västsvenska Handelskammaren som ansvarig för stadsutvecklingsfrågor. Hon är också en uppskattad moderator och föreläsare.

Idag, 19 juni öppnar sommarens utställning Individ och andlighet. Från Albert Edelfelt till Helene Schjerfbeck, verk ur Gyllenbergs samling. Hör museichef Åsa Cavalli-Björkman och curatorn Siiri Oinonen inviga utställningen digitalt i länken nedan.

I utställningen visas centrala verk ur Signe och Ane Gyllenbergs konstsamling på Thielska Galleriet. Några verk har aldrig tidigare lämnat Villa Gyllenberg i Helsingfors, men när hemmuseet nu har stängt för renovering kan en av Finlands främsta privata konstsamlingar presenteras utanför landets gränser. Utställningen ger en inblick i finsk konsthistoria och omfattar några av Finlands mest kända konstnärer kring förra sekelskiftet såsom Helene Schjerfbeck, Akseli Gallen-Kallela och Albert Edelfelt.  Till utställningen har en rikt illustrerad katalog producerats med texter av curator Siiri Oinonen och fil. dr. Camilla Hjelm.

Utställningen pågår 19 juni–26 september 2021. Läs mer 

Konservatorer från Riksantikvarieämbetets Kulturarvslaboratorium i Visby besöker denna vecka Thielska Galleriet för att med ett mobilt röntgenrör, UV- och IR-ljus fotografera fyra äldre målningar i museets samling. Verken är tillskrivna Lucas Cranach den äldre, El Greco respektive Tintoretto, tre av Europas främsta renässanskonstnärer.

Med den digitala tekniken ​blir bilderna direkt tillgängliga. Det går att tyda lager av restaureringar och konserveringstekniker som använts genom åren och därigenom delvis bekräftar verkens ålder. Tintorettos målning Kristi begråtande – ett inköp Ernest Thiel gjorde genom den tyske konsthandlaren Paul Cassirer – visar sig vara ett lapptäcke av dukarterna tuskaft och kypert som fogats samman vid olika tidpunkter.

– Det handlade inte bara om att restaurera och konservera äldre verk in i det längsta utan också om att göra dem gångbara på konstmarknaden, säger Charlotta Nordström, projektledare för ”Hemmuseum som digitalt kulturarv – Thielska Galleriet” och initiativtagare till undersökningen av det äldre måleriet.

Viktiga pusselbitar

Riksantikvarieämbetets materialtekniska fotodokumentation blir viktiga pusselbitar i nästa steg då internationella experter fortsätter analysen och tolkningen med konstvetenskapliga metoder. Genom proveniensforskning (härledning av konstverkets ägare) är målet att följa verken så långt tillbaka i tiden som möjligt för att i bästa fall kunna säkerställa deras ursprung. En ​rådgivare för Thielska Galleriets samlingshistoriska forskning är den italienska konsthistorikern Sarah Ferrari, expert på venetianskt renässansmåleri och knuten till Nationalmuseums forskningsavdelning.

Fredag den 7 maj avslutas undersökningen​​ med fotografering med genombelysning av målningarnas baksidor. I framtiden finns även möjligheter att komplettera med multispektral fotografering, då verken dokumenteras genom olika våglängder av ljus.

Riksantikvarieämbetets Kulturarvslaboratorium i Visby är en resurs för statliga museer och stiftelser som utför tekniska och vetenskapliga undersökningar av konstverk inom ramen för heritage science.

This slideshow requires JavaScript.

Thielska Galleriet lanserar den nya söktjänsten Sök i samlingarna och arkivet. Här presenteras museets konst- och konsthantverkssamling, som också inkluderar Ernest Thiels och konstnären Richard Berghs brevsamlingar.

Den nya digitala plattformen är en del av projektet Hemmuseum som digitalt kulturarv – Thielska Galleriet med Riksbankens Jubileumsfond som finansiär. Tjänsten är utvecklad i samarbete med det schweiziska företaget Zetcom och omfattar nästan 6000 objekt: måleri, skulptur, grafiska blad, skisser, möbler, konsthantverk, fotografier samt en rik korrespondens, däribland med författaren Hjalmar Söderberg – Ernest Thiels mest trofaste vän.

I kategorin konsthantverk och design ingår möbler, glas, porslin och textilier. Över 500 konstverk har fotograferats under projektets gång för att göra dokumentationen komplett. Bland de nya bilderna finns exempelvis Albert Engströms 65 originalteckningar till skämttidningen Strix.

Ernest Thiels hem säljs till staten 1924

Ernest Thiels kombinerade privatbostad och konstgalleri såldes till staten i december 1924 och året därpå öppnades museet Thielska Galleriet för allmänheten. Möblerna och inventarierna katalogiserades 1929­–1930 och vid en nyinventering kunde man slå fast att objekten i stort sett stämmer överens med vad som tillhörde den ursprungliga samlingen. Under årens lopp har samlingen utökats med donationer och inköp.

Bilderna i söktjänsten är nedladdningsbara i JPG-format i medelhög upplösning och en större del av arkivmaterialet är även nedladdningsbart som PDF-filer. Upphovsrättsskyddade konstverk ingår i söktjänsten, men med märkning enligt Upphovsrätt i Sverige (tidigare BUS) eller motsvarande organisation. Det är i dessa fall användarens ansvar att rapportera användning. För tidningsklipp gäller 115 år efter publiceringsdatum, det vill säga samma riktlinjer som Kungliga Bibliotekets följer vid digitaliseringen av svenska dagstidningssidor. Upphovsrätten gäller i övrigt under upphovspersonens livstid och 70 år därefter.

Thielska Galleriet har som ändamål att kontinuerligt berika söktjänsten med innehåll. Biografiska uppgifter, bildanalyser och andra former av beskrivande texter kommer successivt att fyllas på. Söktjänsten riktar sig till såväl forskare som en allmänt intresserad publik.

Sök i samlingarna och arkivet här

För register över innehållet i arkivet, inklusive det opublicerade materialet, vänligen kontakta kommunikation@thielskagalleriet.se

This slideshow requires JavaScript.

Axel Törneman (1880–1925) är en av den moderna svenska konstens pionjärer. Hans måleri befinner sig på gränsen mellan sekelskiftets ideal och modernismen. Det är främst för sina fresker i bland annat Stockholms stadshus och Riksdagshuset som han är känd. Axel Törneman 1880-1925 : en pionjär i brytningstid är den första biografin som har skrivits om konstnären. Den handlar om hans måleri, hans personlighet, hans liv och den tid han levde i. Biografin är rikt illustrerad med verk från Törnemans hela produktion och tar med läsaren på en spännande resa i hans liv och bildvärld.

Författaren Anita Theorell är fil. dr i konstvetenskap och författare till flera kulturhistoriska böcker. Hon belönades med Augustpriset 2001 för Minnets stigar. Tidigare var Theorell intendent på Kulturhusets konstavdelning samt chef för Sidas enhet för kultur och medier. Hon har forskat om Axel Törneman sedan början av 1960-talet.

Biografin är utgiven av Bokförlaget Stolpe och bildredaktör är fotograf Bengt Wanselius. Axel Törneman 1880-1925 : en pionjär i brytningstid finns bland annat att köpa i museibutiken på Thielska Galleriet.

Se Bokförlaget Stolpes film med författaren Anita Theorell på Instagram

Utställningen Axel Törneman. Bohemliv och modernitet visas just nu i museet. Det är den mest omfattande presentationen av konstnärens färgsprakande målningar på 50 år. Läs mer

Regeringen gav onsdagen den 24 mars klartecken till Thielska Galleriet att köpa tillbaka sina lokaler från Statens Fastighetsverk. Thielska har därmed kommit ett steg närmare ett övertagande av det bländvita palatset på Djurgården, som uppfördes för konstsamlaren Ernest Thiel vid sekelskiftet 1904–07 och som varit museum sedan 1925.

– Äntligen, det är ett beslut vi väntat på länge, säger Peter Egardt, ordförande i Stiftelsen Thielska Galleriet. Nu återstår att komma överens med Fastighetsverket för att få till ett formellt överlämnande. Det är en del teknikaliteter som ska lösas.

Riksdagen godkände ett återköp i juni 2020, men för att verkställa beslutet krävdes grönt ljus från regeringen. Om allt går enligt planerna kommer affären att vara i hamn i höst, tror Peter Egardt.

Stiftelsen donerade byggnaderna till staten 1982 på grund av stora underhållsbehov. Men sedan dess har hyreskostnaderna skjutit i höjden och stiftelsen ser fördelar med att själv förvalta lokalerna, som vid sidan av palatset också omfattar ett annex – båda ritade av stjärnarkitekten Ferdinand Boberg. Marken förvaltas av Kungliga Djurgårdsförvaltningen.

Efter det positiva beslutet i riksdagen för knappt ett år sedan tog Thielska emot en donation om 25 miljoner kronor av en mecenat – pengar ämnade för återköpet. Prislappen för överlåtelsen blir minst 6,4 miljoner kronor, vilket motsvarar Fastighetsverkets investeringar sedan 1982. Återstoden av donationen kommer att användas till byggnadernas underhåll.

Thielska Galleriet är en av de mest lysande konstmiljöerna i Europa från sekelskiftet 1900. Det bländvita palatset på Djurgården uppfördes av finansmannen Ernest Thiel för hans samling av nordisk konst med namn som Carl Larsson, Bruno Liljefors och Edvard Munch. I en ny antologi, Thielska Galleriet: Konsten – huset – tiden (Bokförlaget Langenskiöld) belyser sju forskare och profilerade skribenter Thielska Galleriet som kulturarv.

De utförliga essäerna bidrar med nya perspektiv och ny kunskap om Ernest Thiels liv och verk, husets arkitektur, den omgivande parken, konstsamlingens sammansättning, konstsamlandets praktiker och inflytandet från filosofen Friedrich Nietzsche. I det sista kapitlet diskuteras också Ernest Thiels nära band till pressen och det mediestrategiska spel som föregick statens förvärv av konstsamlingen och privatvillans omvandling till ett museum öppet för alla.

Thielska Galleriet: Konsten – huset – tiden är indelad i följande  kapitel:

Patrik Steorn: Ernest Thiel – ett biografiskt porträtt
Martin Rörby: En klanglåda för den moderna konsten
Catharina Nolin: Från skogsbacke till konstnärlig förfining – om trädgården
Per Widén: Thiels konstsamling och Thiels som samlare
Charlotta Nordström: Thiel och tidens konstsamlarpraktiker
Hans Ruin: Thiels Nietzsche
Sophie Allgårdh: Privatpalatset blir museum – en presshistoria

Redaktör och initiativtagare till boken är Patrik Steorn, tidigare museichef för Thielska Galleriet och idag museichef för Göteborgs konstmuseum. Nytagna bilder tillsammans med historiskt material ger liv åt essäerna och gör att läsaren kommer nära konsten och den dynamiska tidsandan vid förra sekelskiftet. Antologin är den första djuplodande publikationen om Thielska Galleriet sedan dåvarande museichefen Ulf Lindes katalog (1978) över samlingarna.

Thielska Galleriet: Konsten – huset – tiden säljs bland annat i Thielska Galleriets museibutik och webbshop.

Nyheten om statens förvärv av Thiels konstsamling och privatvilla blev förstasidesstoff i tidningarna, Svenska Dagbladet 20/12 1924.

Thielska Galleriets premiärdag som museum 7 januari 1925. Reportageteckning av Nils Ringström i Svenska Dagbladet 8/1 1925.

Thielska Galleriet har genom en donation förvärvat en av de första studierna till Richard Berghs nationalromantiska målning Riddaren och jungfrun från 1897, ett av Thielska Galleriets och svensk konsthistorias mest betydelsefulla verk. Studien ger en inblick i konstnärens långa och bitvis mödosamma skapandeprocess fram till den färdiga målningen.

Den livfulla studien är utförd i olja på pannå och signerad med dedikationen: ”Embryot till en riddare tillegnadt Isaria af Dick”. Sångerskan Isaria (född Boklund) var gift med konstnären Oscar Björck och paret umgicks i kretsen kring ”Dick”, som Richard Bergh kallades bland vännerna, och konstmecenaten Ernest Thiel.

I skissen flödar solljuset in medan den färdiga målningen visar ett skymningslandskap. Penseldragen är också kraftfullare i skissen, men kompositionen är densamma som i det slutgiltiga verket. I förgrunden lägger en riddare i förgylld rustning sin hand på en ung flickans axel. Hon bär en vit fotsid klänning och håller en utblommad maskros i handen – en dubbeltydig symbol för liv och död, utslocknande och pånyttfödelse.

Temat med riddaren och jungfrun sysselsatte Richard Bergh (1858–1919) under hela 1890-talet. Medeltidsfantasier låg i luften, men framför allt fängslades han av de utblommade maskrosängar han mött på Gotland. I skymningen antog fälten en pudrig rosaröd ton. I Thielska Galleriets samlingar finns vid sidan av blyertsskisser och anteckningar flera studier i olja till Riddaren och jungfrun, men ingen av dessa visar hela motivet.

– Vi är mycket glada över att kunna införliva denna konsthistoriskt viktiga skiss i våra samlingar och tacksamma för att konstsamlarna Susan och David Werner från Pennsylvania, USA, tillsammans med  Thielska Galleriets vänförening har möjliggjort förvärvet, säger museichef Åsa Cavalli-Björkman. Richard Berghs förstudie har funnit sin plats intill målningen Riddaren och jungfrun i Matsalen, en trappa upp i museet. – Det känns som att skissen har hittat hem.

Susan och David Werner har samlat svensk konst i mer än tjugo år. Vid sitt första besök på Thielska Galleriet slogs de av konstsamlingens höga kvalitet och dess samspel med den tidstypiska miljön från sekelskiftet 1900. Med donationen av studien till Riddaren och jungfrun vill de visa sin tacksamhet mot museet som återkommande inspirationskälla.

Öppettider för museet och Café Monika Ahlberg

Tisdag 22 december - Stängt 
Onsdag 23 december - Stängt 
Julafton, torsdag 24 december - Stängt
Juldagen, fredag 25 december - Stängt 
Annandag jul, lördag 26 december - Öppet kl 12-17
Söndag 27 december - Öppet kl 12-17
Måndag 28 december - Stängt 
Tisdag 29 december - Öppet kl 12-17
Onsdag 30 december - Öppet kl 12-17
Nyårsafton, torsdag 31 december - Stängt 
Nyårsdagen, fredag 1 januari - Stängt 

Trettondagsafton, tisdag 5 januari - Öppet kl 12-17
Trettondag jul, onsdag 6 januari - Öppet kl 12-17

Varmt välkommen!

Upptäck konstsamlingen och den vackra skulpturparken på Thielska Galleriet under adventshelgerna. Vi skapar julstämning tillsammans med Café Monika Ahlberg.

Tid: Lördag-söndag 28-29 november och 5-6 december under öppettid.

Café Monika Ahlberg serverar bland annat glögg, varm äppelmust och hembakade julgotter i caféet och parken under dagen. Det finns också möjlighet att köpa ätbara julklappar som marmelader, oljor och julsenap.

För alla barn finns en bildjakt i museet och en rolig tipspromenad  med vintertema i parken — alla som deltar får ett litet pris (passar 5-12 år).

Passa även på att köpa julklappar i vår fina museibutik - här finns exempelvis vackra konstböcker, väldoftande tvålar och brickor med motiv från samlingen.

Varmt välkommen!

Tidigare annonserade parkvisningar är inställda pga. regeringens nya restriktioner rörande allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Enskilda museibesök omfattas dock inte av dessa, men tänk på att hålla omtänksamt avstånd till andra besökare i museet.

Kom till Thielska Galleriet på höstlovet! Gå på en spännande tipspromenad bland skulpturer och färgglada höstlöv i parken eller upptäck Ernest Thiels stora konstsamling med vår bildjakt inne i museet. Alla som deltar i tipspromenaden eller bildjakten får ett litet pris.

Tipspromenaden och bildjakten hämtas i entrékassan (passar barn 5-12 år). Fri entré för barn t.o.m 18 år.

Museet och Café Monika Ahlberg är öppet tis-sön kl 12-17.
Kvällsöppet till kl 20 på torsdagar.

Varmt välkomna!

Upplev härliga höstdagar på Thielska Galleriet. Under fyra lördagar: 31 oktober, 7 november, 14 november och 21 november erbjuder vi aktiviteter utomhus i den vackra skulpturparken.

Kl 13—14 serverar Café Monika Ahlberg soppa, varm äppelmust och vin chaud i parken. (Caféet är öppet inomhus kl 12-17, även med möjlighet att sitta ute.)

Kl 14: Parkvisning "Skulptur och arkitektur". Upptäck Ferdinand Bobergs arkitektur från förra sekelskiftet och de dramatiska skulpturerna av Auguste Rodin och Gustav Vigeland. Visningen tar ca 30—45 min. Föranmälan till visningen här.

Under hela dagen finns en tipspromenad för barn i parken - alla som deltar får ett litet pris. Tipspromenaden hämtas i entrékassan (passar barn 5-12 år).

Varmt välkommen!

Museet och caféet är öppet tis-sön kl 12—17.
Kvällsöppet till kl 20 på torsdagar.

Gå tipspromenad i parken.

Ditt besök på Thielska Galleriet ger 25% hos våra grannar. För att du ska kunna uppleva så mycket som möjligt av kultur, litteratur, konst, teknik, mode och musik har 11 av Djurgårdens museer för första gången gått samman och erbjuder rabatterade entréer. Mellan den 10 september och 5 oktober får du 25% rabatt hos flera av våra grannar när du visar upp ditt kvitto från ditt besök hos oss. Det är en fantastisk chans att upptäcka mer av vad Djurgården har att erbjuda. Mer information finns på royaldjurgarden.se.

Thielska Galleriet lånar ut Flottans badhus av Eugène Jansson, och lånar in Badtavla från Örebro kommuns konstsamling.

Tack vare ett samarbete med Örebro kommun har Thielska Galleriet möjlighet att visa ett av Eugène Janssons mest spektakulära badmotiv: Badtavla (1908). Målningen tillhörde ursprungligen konstsamlaren och skribenten Klas Fåhræus samling på Högberga gård på Lidingö och ägdes sedan av andra privata samlare. Den donerades till Örebro i samband med att Idrottshuset i kommunen invigdes 1952. Målningen placerades i en av idrottshallarna, där den visades under flera decennier. Idag finns en reproduktion på plats i Idrottshuset, vilket gjort det möjligt att låna in målningen till Thielska Galleriet.

Eugène Jansson målade ett flertal motiv från Flottans badhus och det finns en svit av fotografier och tecknade skisser från det förberedande arbetet. Målningen Badtavla (1908), iscensätter sekelskiftets intresse för idrottsliv, maskulinitet och vitalism. Badhusets besökare riktar uppmärksamheten mot simhopparen, men mest iögonenfallande är de nakna solbelysta manskropparna: det är de betraktande männen som är målningens fokus. Tre vältränade nakna män står vid en trampolin och tycks vänta på sin tur. De har varierade poser, som en sorts tre manliga gracer, och är vända mot den man som hänger i luften. Eugène Jansson använde Flottans badhus på Skeppsholmen i Stockholm som idrottsplats, kreativ inspirationskälla samt social och erotisk mötesplats.

Målningen Flottans badhus (1907) från Thielska Galleriets samling lånas ut till IVAM - Institut Valencià d’Art Modern i Spanien för deras utställning ”Moral dis/order. Art and sexuality in Europe between the wars” som pågår 22/10 2020 - 21/3 2021. Utställningen granskar förändringar inom sexualitet och moral i Europa under mellankrigstiden. Över 180 konstverk av mer än 45 konstnärer från hela Europa visas i utställningen, såsom Hans Bellmer, Romaine Brooks, Gluck, Duncan Grant, Hannah Höch, Tamara de Lempicka, Sascha Schneider, Suzanne Valadon, och Gerda Wegener. Läs mer om utställningen

Thielska Galleriet har landets största samling av Eugène Janssons verk, med ett 20-tal oljemålningar, teckningar, pasteller och grafik, från alla delar av hans konstnärskap. Läs mer om konstnären

Eugène Jansson, Flottans badhus, 1907, Thielska Galleriet.

Thielska Galleriet har den stora glädjen att ta emot en generös donation om 25 miljoner från en utlandssvensk som vill vara anonym, för att återköpa museets byggnader från Statens Fastighetsverk.

- Detta enastående bidrag är en kulturgärning som innebär att museets ekonomiska situation kan förbättras i grunden, säger Peter Egardt, ordförande i Stiftelsen Thielska Galleriet.

Riksdagen har den 16 juni 2020 godkänt att regeringen säljer Thielska Galleriets byggnader till stiftelsen för bokfört värde. Dessutom ställs krav på att en fond upprättas för skötsel och långsiktigt underhåll. Stiftelsen saknar de erfoderliga medlen, men beskedet om positivt riksdagsbeslut fick donatorn att med stor glädje ställa upp med hela den nödvändiga summan, 25 miljoner. Detta trots att han tidigare dragit sig ur, på grund av att beslut i ärendet har dröjt.

Stiftelsen ser betydande fördelar med att själva sköta byggnaderna. På 1980-talet donerade stiftelsen byggnaderna till staten, på grund av stora underhållsbehov. Sedan dess har hyreskostnaden bara ökat.

- Donationen ger förutsättningar både för långsiktig förvaltning av byggnadsminnesmärket och kan samtidigt ge ett överskott till verksamheten som kan användas för utställningar, program och annat som kommer publiken till del, säger Patrik Steorn, museichef på Thielska Galleriet.

Thielska Galleriet är ett konstmuseum fullt med nordisk konst från sekelskiftet 1900, av konstnärsnamn som Edvard Munch, Anders Zorn, Carl Larsson, Eugène Jansson och många fler. Huset är ritat av Ferdinand Boberg, uppfördes under åren 1904-1907 och är beläget på Blockhusudden, längst ut på Djurgården i Stockholm. Det byggdes som privathem för bankiren och konstsamlaren Ernest Thiel (1859–1947) och hans familj, med särskilda salar för konstsamlingen. År 1924 bildades museet och sedan dess visas den permanenta samlingen och tillfälliga utställningar i de tidsenliga interiörerna. Huvudbyggnaden inrymmer både café och museibutik. Till byggnaderna räknas även Annexet, som idag inhyser kontor och mötesrum, samt den vita muren som omgärdar skulpturparken.

Kontakt:

Patrik Steorn, museichef Thielska Galleriet
0709-797954
patrik.steorn@thielskagalleriet.se

Peter Egardt, ordförande Stiftelsen Thielska Galleriet
0705-600091
peter@egardt.se

Bilder:
Cecilia Rainer
0739-733651
cecilia.rainer@thielskagalleriet.se

Foto: Melker Dahlstrand

Åsa Cavalli-Björkman har utsetts till ny museichef för Thielska Galleriet av styrelsen för Stiftelsen Thielska Galleriet. Hon är för närvarande museichef på Carl Eldhs Ateljémuseum i Stockholm.

- Det är roligt och hedrande att utses till Thielska Galleriets chef. Jag ser det som min uppgift att levandegöra denna inspirerande miljö från sekelskiftet 1900 i dialog med samtiden och samtidskonsten. Jag vill fortsätta att verka för att Thielska galleriet ska vara en kreativ mötesplats för olika konstnärliga uttryck dit alla kan känna sig välkomna. Här finns många möjligheter till samarbeten, jag ser Thielska Galleriet som ett prisma, där strålar kan mötas och brytas i oväntade riktningar, säger Åsa Cavalli-Björkman.

Åsa Cavalli-Björkman arbetar just nu som museichef vid Carl Eldhs Ateljémuseum i Stockholm och är doktorand i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Hon är författare till ett antal katalogtexter med inriktning på konsten vid förra sekelskiftet och har curerat en rad uppmärksammade utställningar med samtida skulptur och arkitektur.

- Åsas konstvetenskapliga bakgrund och hennes erfarenhet från att framgångsrikt driva ett museum inom snäva ekonomiska ramar gör henne mycket lämpad att ta sig an skötseln och utvecklingen av Thielska Galleriet för att föra den förre museichefens arbete till nya höjder och framgångar. Jag är glad att hälsa den nya museichefen varmt välkommen till Thielska, säger Peter Egardt, ordförande för Stiftelsen Thielska Galleriet.

Thielska Galleriet är ett konstmuseum fullt med nordisk konst från sekelskiftet 1900, med konstnärsnamn som Edvard Munch, Anders Zorn, Carl Larsson, Eugène Jansson och många fler. Huset, ritat av Ferdinand Boberg, är beläget på Blockhusudden, längst ut på Djurgården i Stockholm. Det byggdes som privathem för bankiren och konstsamlaren Ernest Thiel och hans familj, med särskilda salar för konstsamlingen. År 1924 bildades museet och sedan dess visas den permanenta samlingen och tillfälliga utställningar i de tidsenliga interiörerna. De senaste åren har verksamheten stärkts med ökade besökssiffror, ett högt konstnärligt anseende och en ekonomi i balans och utvecklats genom attraktiva och intressanta utställningar och program.

Åsa Cavalli-Björkman tillträder tjänsten den 5 oktober 2020.

Presskontakt:
Cecilia Rainer
cecilia.rainer@thielskagalleriet.se
073-973 36 51

Thielska Galleriet

Axel Törnemans (1880-1925) målning Nattcafé har fått nytt liv och de giftgröna spegelklädda väggarna gnistrar som aldrig förr! Motivet är hämtat från Café du Rat Mort i Paris där Törneman tidigt drogs in i bohemlivet. Den färgsprakande målningen väckte sensation i Sverige 1907 där musiken, dansen, ishinken, det elektriska ljuset och människornas absintbeslöjade blickar associerades med såväl modernitet som dekadens. Samma år köpte Ernest Thiel Nattcafé direkt av Törneman, som skrev: ”Thiel tänker visst så småningom skaffa sig en samling af mina arbeten. Och han har endast förstklassig konst i sitt gallerie så jag behöver icke skämmas för sällskapet.”

Törneman blivit en portalfigur för det moderna i svensk konsthistoria och nu hänger Nattcafé framme i Munchsalen för första gången på tre decennier. Målningen hade sedan 1994 varit placerad i ett mindre rum på entréplanet i en fast väggmontering. Under våren 2020 har målningen frigjorts från väggen, rengjorts och restaurerats av konservator samt fått en ny ram. Den renoverade målningen hänger nu på samma vägg uppe i museet där den hängde då Ernest Thiel överlät Thielska till staten.

För er som vill ha mer öppnar utställningen ”Axel Törneman. Bohemliv & modernitet” på Thielska Galleriet under våren 2021.

Renovering och omplacering av Nattcafé har gjorts möjligt tack vare generöst stöd från Fredrik Posse

På torsdagar i juli och augusti håller museet, skulpturparken och Café Monika Ahlberg öppet till kl 20. I den grönskande, muromgärdade parken finner du bronskulpturer av Johan Tobias Sergel, Gustav Vigeland, Auguste Rodin och Aron Jerndahl. Inne i museet visas sommarens utställningen ”Dolda skatter ur Thielska Galleriets samlingar”  där verk som sällan visas tagits fram från museets magasin. Uppe i museets salonger finns den permanenta samlingen med nordisk konst från sekelskiftet 1900 med konstnärer såsom Carl Larsson, Edvard Munch och Eugène Jansson.

Fri entré till parken där det även finns servering.

Ordinarie entréavgift för besök inne i museet.

Varmt välkommen!

Vi ber alla besökare att följa anvisningar på museiområdet: hålla avstånd, tvätta händerna och stanna hemma vid minsta symptom. I enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer följer vi de allmänna restriktionerna om max 50 personer i museets publika delar samtidigt.

Visningen ingår i entréavgiften, begränsat antal deltagare.
Guide är konstvetaren Adam Korpskog

Föranmälan till: cecilia.rainer@thielskagalleriet.se, vänligen ange visningens datum och antal deltagare.

Café Monika Ahlberg erbjuder goda luncher och hembakt på uteserveringen mitt i den vackra skulpturparken.

Thielska Galleriet öppnar åter för besök torsdagen 14 maj efter nästan två månaders stängning på grund av situationen med Corona. Skulpturparken har fri entré, museet har rymliga salar för besök på egen hand och utställningen ”Edvard Munchs fotografier. Det experimentella jaget” pågår till 31 maj. Café Monika Ahlberg har förberett en välkomnande miljö i caféet och erbjuder särskild servering utomhus - med nya möbler på uteserveringen.

Vi ber alla besökare att följa anvisningar på museiområdet: hålla avstånd, tvätta händerna och stanna hemma vid minsta symptom. I enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer följer vi de allmänna restriktionerna om max 50 personer i museets publika delar samtidigt.

Öppettiderna under maj och juni är tisdag – söndag kl. 12-17. Inget kvällsöppet tom 30 juni.

För de som inte har möjlighet att besöka Thielska Galleriet på Djurgården finns fortfarande mycket att utforska på Digitala museet. Webshoppen har ett spännande urval av varor, böcker och presentkort. Och missa inte att följa och gilla våra inlägg på sociala medier. Läs mer om hur du kan stötta museet i en allvarlig tid här.

Välkommen till Thielska Galleriets webbshop. Här kan du köpa årskort till museet och ett urval ur sortimentet från museets butik såsom böcker, brickor, anteckningsböcker och spelkort. Det finns också möjlighet att köpa kokböcker och presentkort från Café Monika Ahlberg.

Besök webbshoppen här eller välj bland produktkategorierna nedan.

I Ernest Thiels brevarkiv finns 62 stycken brev från Edvard Munch från åren 1905–1922. Majoriteten av breven och brevkorten är handskrivna kvitton för inköp av målningar och ett stort antal grafiska blad. Efter intensiva perioder i Lübeck, Weimar och Berlin, reste Munch våren 1907 till badorten Warnemünde för att återhämta sig. Där fann han en harmonisk plats att arbeta på och stannade i flera månader. Korrespondensen mellan Thiel och Munch från denna period avslöjar mecenatens viktiga roll i att möjliggöra Munchs vistelse i Warnemünde, liksom konstnärens resor till städer som Hamburg, Paris, Köln och Köpenhamn.

Edvard Munchs brev till Thiel är nu digitaliserade av Thielska Galleriet inom projektet "Hemmuseum som digitalt kulturarv" och går att ta del av på Internet Archive.

Läs Edvard Munchs brev till Ernest Thiel här >>

I Munch Museets digitala arkiv finns 32 digitaliserade och transkriberade brev av Ernest Thiel till Edvard Munch.

Läs Ernest Thiels brev till Edvard Munch här >>

Samtliga brev från Thielska Galleriets brevarkiv kommer senare att publiceras i museets egen online databas.

I Ernest Thiels brevarkiv finns 76 stycken brev från Gustav Vigeland till Ernest Thiel från 1900-talets början, vilka vittnar om en relation som i första hand var inriktad på konsten. Några av breven innehåller handskrivna kvittenser för Thiels köp av Vigelands skulpturer. Andra brev berättar om Thiels engagemang för att stötta Vigelands konst utanför den egna konstsamlingen.

Vigelands brev till Ernest Thiel är nu digitaliserade av Thielska Galleriet inom projektet "Hemmuseum som digitalt kulturarv" och går att ta del av på Internet Archive. Ernest Thiels drygt 60 brev till Vigeland är publicerade av Vigelandsmuseet och finns att läsa på Nasjonalbibliotekets hemsida.

Läs breven från Gustav Vigeland till Ernest Thiel >>

Läs breven från Ernest Thiel till Gustav Vigeland >>

Samtliga brev från Thielska Galleriets brevarkiv kommer senare att publiceras i museets egen online databas i projektet "Hemmuseum som digitalt kulturarv".

Thielska Galleriet lånar ut sina två målningar av den danske konstnären Vilhelm Hammershøi (1864–1916) till utställningen Hammershøi, the Master of Danish Painting, som öppnar på Musée Jacquemart-André i Paris den 14 mars. Det är första gången på tjugo år som Hammershøis målningar visas i en större utställning i Paris.

Målningarna Fem porträtt (1901) och Landskap (1900) förvärvades av Ernest Thiel 1905 i samband med en utställning med dansk konst i Göteborg och har hängt framme i Thielska Galleriet sedan palatset uppfördes 1905–1907.

Fem porträtt är ett av konstnärens mest centrala verk och föreställer från vänster konstnären Thorvald Bindesbøll, brodern och keramikern Svend Hammershøi, konsthistorikern Karl Madsen, Jens Ferdinand Willumsen och målaren Carl Holsøe. Vännerna är samlade vid ett avlångt bord, men var och en är innesluten i sig själv.  Många har grubblat över motivet och dess innehåll. Inte heller författaren Hjalmar Söderberg lyckades avkoda den gåtfulla målningen, men skämtade uppgivet om att dysterheten kanske berodde på att den skildrade fem personer men bara tre glas.

Vilhelm Hammershøis stilla och minutiöst komponerade målningar av framför allt interiörer har en psykologisk skärpa som fängslar. Den realistiska stilen och mjuka gråskalan får delvis sin förklaring i användningen av fotografiska förlagor.

Utställningen uppmärksammar Vilhelm Hammershøis nära band till Paris. Vid två tillfällen – 1889 och 1900 – medverkade han vid världsutställningen i den franska huvudstaden. Utställningen vill också lyfta fram det kreativa samarbetet med den närmaste kretsen där vännerna i Thielska Galleriets grupporträtt utgjorde kärnan.

Utställningen Hammershøi, the Master of Danish Painting pågår till 22 juli 2019.

Vilhelm Hammershøi, Landskap, 1900. Foto: Tord Lundh

Thielska Galleriet erbjuder under våren en kurs om "Konst och inredning vid sekelskiftet 1900" i samarbete med SvD Accent. Vid tre tillfällen (morgon eller kväll) fördjupar vi  oss i enskilda konstnärsöden, diskuterar tolkningar av centrala verk samt utforskar hur olika konstarter påverkade och stimulerade varandra under den dynamiska tidsandan kring 1900. Vi närmar oss begrepp  som symbolism, nationalromantik, jugend, vitalism och expressionism. I kursen kommer vi bland annat att titta närmare på Edvard Munch, August Strindberg, Carl Larsson, Anders Zorn, Bruno Liljefors, Eugène Jansson, Carl Wilhelmson och Gustaf Fjæstad.

Kursledare är Patrik Steorn, docent och chef Thielska Galleriet, Sophie Allgårdh, intendent Thielska Galleriet och tidigare konstkritiker i Svenska Dagbladet samt Anna Skoglund, chef för Rackstadmuseet i Arvika.

I pausen serverar matkreatören och kokboksförfattaren Monika Ahlberg välsmakande förtäring, som ingår i kursavgiften.

Kursen vänder sig till en konst- och kulturintresserad allmänhet. Kursen är även tänkt som ett komplement till universitetsstudier i konstvetenskap. Föranmälan gäller till SvD Accent.  Läs mer och anmäl dig

Tillfälle 1
Konstlivet i nationalromantikens era

Torsdag 21 mars 2019
kl 10.00–12.00 inkl. paus eller kl 17.30–19.30 inkl. paus

Se närmare på stämningsfyllt naturmåleri och stadsvyer i skymningsljus av konstnärer som Eugène Jansson, Bruno Liljefors och Karl Nordström. Porträtt och ljusa interiörer av Carl Larsson, nakna kullor av Anders Zorn och Eugène Janssons badhus berättar om längtan efter ett friare liv. Vi diskuterar nationalromantikens konst och kampen kring den radikala Opponentrörelsen, som stöttades av Ernest Thiel.
Föreläsare: Patrik Steorn, docent och museichef Thielska Galleriet

Tillfälle 2
Det inre landskapet: dröm, fantasi och själens outgrundlighet

Torsdag 28 mars 2019
kl 10.00–12.00 inkl. paus eller kl 17.30–19.30 inkl. paus

Det nordiska nittiotalet i litteratur och bildkonst förebådar Sigmund Freuds idéer om det mänskliga psyket. Vi diskuterar symbolism och expressionism med konstnärer som Edvard Munch, J.A.G. Acke, Olof Sager-Nelson, Ernst Josephson, Ester Almqvist, August Strindberg och Axel Törneman. Kursen anknyter också till litterära strömningar med författare som Oscar Levertin,Verner von Heidenstam och Hjalmar Söderberg.
Föreläsare: Sophie Allgårdh, intendent Thielska Galleriet, chefredaktör Paletten 2006–2010 och tidigare kritiker i SvD.

Tillfälle 3
Den livaktiga konstnärskolonin vid sjön Racken

Torsdag 4 april
kl 10.00–12.00 inkl. paus eller kl 17.30–19.30 inkl. paus

I blickfånget står den värmländska konstnärskolonin vid sjön Racken i Arvika som inkluderade både kvinnor och män. I den kreativa miljön suddades gränserna mellan konst och konsthantverk ut. Vi får höra om Gustaf Fjæstad och hans vävande systrar Anna Fjæstad och Amelie Fjæstad, om Christian Eriksson, Björn Ahlgrensson och om den lågmälde porträttören Stefan Johansson. Till Värmland lockades också västkustmålaren Carl Wilhelmson.
Föreläsare: Anna Skoglund, chef Rackstadmuseet i Arvika.

Carl Larssons målningar och Karin Larssons inredningskonst är med sina skarpa konturer och dekorativa effekter starkt influerade av  japansk estetik. Den 22 september öppnar en omfattande utställning i Tokyo med målningar, möbler och textilier som förmedlar en idé om inredningsidealen i konstnärshemmet i Sundborn i Dalarna. Inlånen kommer från Thielska Galleriet, Carl Larsson-gården och Göteborgs konstmuseum.

– Carl Larsson sa själv ”såsom artist är Japan mitt fosterland.”. Mot den bakgrunden blir det extra intressant att visa hans konst i Japan. Det blir också spännande att se hur man kommer att lyfta fram den svenska nationalromantikens japanska rötter, säger Patrik Steorn, museichef, på Thielska Galleriet.

Azalea (1906) och Modellen skriver vykort (1902) tillhör de sju målningar av Carl Larsson som Thielska Galleriet lånar ut till utställningen Carl Larsson and his Home – Art of the Swedish Lifestyle som visas på Seiji Togo Memorial Sompo Japan Nipponkoa Museum of Art i Tokyo under tiden 22 september–24 december 2018.

Carl Larsson tillhörde Ernest Thiels närmaste vänner och målade porträtt av Ernest, hustrun Signe och deras två barn Tage och Inga-Maria. Det rum på Thielska Galleriet där dessa målningar hänger är inspirerat av makarna Larssons ljusa och färgglada inredningsideal. Sammanlagt förvärvades 25 konstverk av Carl Larsson till samlingen på Thielska: oljemålningar, akvareller, kolteckningar och grafiska blad.

Utställningen Carl Larsson and his Home – Art of the Swedish Lifestyle ingår i 150-årsfirandet av de diplomatiska förbindelserna mellan Japan och Sverige.

Läs mer om utställningen i Tokyo

Läs mer om Carl Larsson och Thielska Galleriet

Thielska Galleriets årskort kostar 340 kronor och ger fri entré till museet och dess utställningar i tolv månader från inköpsdatum.* Kortet är personligt och går att köpa på plats i museets och i vår webbshop.

Några ord om formgivningen
Kortet går i grönturkos nyanser och har fått en livlig dekor av tallkvistar och tallbarr. Inspirationen är hämtad från den jättelika jugendsoffa i betsad och snidad furu, som konstnären Gustaf Fjaestad (1868-1948) lät tillverka åt bankiren Ernest Thiel 1907–1908. Soffan står tillsammans med tillhörande bord och så kallade stabbestolar i Munchsalen på Thielska Galleriet.

*Avgifter kan tillkomma vid speciella tillfällen.

Nästan 10 000 personer har hittills sett jubileumsutställningen Hela Helga Henschen på Thielska Galleriet. Med över hundra inlånade verk är utställningen den största som hittills  gjorts över konstnären. Det är också en av de mest omfattande utställningarna på Thielska Galleriet de senaste åren.

– Utställningen har verkligen letat sig in i människors hjärtan och med förlängningen ger vi fler chansen att beröras av Helgas smittande energi, hennes färgrika konstnärskap och budskap om kärlek och fred, säger Thielska Galleriets chef Patrik Steorn.

Konstnären Helga Henschen föddes på Djurgården 1917 som barnbarn till Thielska Galleriets grundare, bankiren Ernest Thiel. 2017 skulle hon ha fyllt hundra. Det nya slutdatumet för utställningen blir söndag 4 februari 2018.

Läs mer om utställningen

Thielska Galleriet har beviljats drygt 4,3 miljoner av kronor av Riksbankens jubileumsfond för att digitalisera sina samlingar av målningar, skulpturer, konsthantverk, möbler och textilier. Bankiren och konstsamlaren Ernest Thiel brevväxlade med förra sekelskiftets tongivande konstnärer och digitaliseringen kommer även att omfatta museets arkiv med fotografier och korrespondens. Allt kommer att göras tillgängligt på nätet i en sökbar katalog.

– Vi är oerhört glada över detta besked. Med detta anslag kommer vi att kunna göra museet ännu mer tillgängligt för forskare och en kulturintresserade allmänhet, säger museichef Patrik Steorn.

– Thielska utgör en unik helhet som hemmuseum och databasen kommer att innehålla korsreferenser mellan brev, fotografier och konstverk, men också mellan byggnader och dess interiörer.

Thielska Galleriet är ett av de första offentliga hemmuseerna i Sverige. Det öppnade för publiken 1926 och symboliserar en viktig och dynamisk period i svensk och europeisk historia. Kärnan i museet är bankiren och konstsamlaren Ernest Thiel och hans familjs stora samling av nordisk symbolistisk konst.

Arbetet med digitaliseringen kommer att inledas vid årsskiftet 2017/2018 och är planerat att pågå under tre år.

De utblommade maskrosorna syns överallt den här veckan, som en symbol för Eurovision Song Contest i Stockholm. Maskrosens växtkraft, blommans utbredning över hela Europa och dess förmåga att förflytta sig över gränser lyfts fram av SVT som växtens symboliska betydelser. I detta sammanhang liknas den förstås med musikens potentialer.

Redan under decennierna kring 1900 vände sig konstnärer, formgivare och hantverkare till den nordiska floran när de i nationalromantisk anda sökte lokala alternativ till den klassiska, kontinentala traditionens dekorativa och konstnärliga element. Vad kunde vara det svenska alternativet till akantus och lagerblad? Jo, maskrosen i allmänhet och dess utblommade skepnad – maskrosbollen – i synnerhet. Dess dubbeltydighet gjorde den till ett gångbart motiv – som symbol för döden, förgänglighet och vanitas, men som samtidigt bär ett löfte om pånyttfödelse. Plymerna i maskrosbollen är fröer som sprids och ger upphov till hundratals nya blommor.

(mer …)

Veronica Nygren intresserade sig tidigt för textil både som hantverk och som konstform. Hon fick en gedigen grund i vävtekniker och textila material som praktikant på Handarbetets Vänner på Djurgården i mitten på 1950-talet, där textilkonstnären Edna Martin var konstnärlig ledare. Nygren gick vidare till textilfacket på Konstfackskolan där hon vidgade sitt tekniska kunnande och dessutom utvecklade ett mer konstnärligt sätt att arbeta med textil. Längtan efter att göra sig fri från de konventioner och normer som etablerats i efterkrigstidens konsumtionssamhälle blev en drivkraft för många unga kulturutövare under 1960-talet. Nygrens vävar från den här tiden gestaltar en ny sorts frihet i sättet att uttrycka sig med textil som överskrider gränserna mellan konsthantverk och konst.

Tillsammans med textilkonstnärerna Helena Henschen och Kristina Torsson startade Veronica Nygren klädföretaget Mah-Jong i syfte att erbjuda ett alternativ till den etablerade modevärlden. Grundtanken var en garderob av basplagg med mönstrade tyger i klara färger som skulle passa alla kroppar, oavsett klass, kön och generation. Kläderna passade in i tidsandans sökande efter en mer modern och jämställd livsstil men kom särskilt att förknippas med vänsterns aktivister. 1976 upphörde Mah-Jong, men de framstår idag som pionjärer inom svensk modetradition i sitt sätt att tänka innovativt och idealistiskt i en kommersiellt styrd bransch.

Hantverkets och materialens möjligheter blev åter igen fokus för Veronica Nygrens konstnärliga arbete när hon fördjupade sitt eget textila skapande under senare delen av 1970-talet. På Långholmen i Stockholm fick hon möjlighet att inrätta en ny ateljé. Så här beskriver hon själv sina drivkrafter: ”Utveckla ett textilt bildspråk med rötter i vårt kulturarv, folkkonsten och det tidiga hantverket. Se i ett nytt ljus möjligheten att förena handens och tankens styrkor.” Det politiska engagemanget inom kvinnorörelsen och mötet med de amerikanska Navajoindianernas textilier som ställdes ut i Stockholm år 1974 påverkade hennes skapande i en mer experimentell riktning.

And, 1975. Foto: Veronica Nygren

Nygren fick många offentliga uppdrag och hennes verk finns idag placerade på skolor, bankkontor, domstolar och många andra platser över hela landet. Ett par av dem har tillfälligt lånats in hit till utställningen. LinMorgon, Haren om hösten och Harens gång är några av de offentliga konstverk som tar sin utgångspunkt i noggranna observationer av naturens skiftningar.

- ”Jag väver, alltså finns jag.” Citatet sammanfattar hur Veronica Nygren såg vävningen som ett sätt att tänka och att känna, en metod för att ta in hela existensen och omvandla den till konst. Det finns en meditativ kraft i flera av Nygrens verk, och i början av 2000-talet utförde hon utsmyckningen till det nybyggda kapellet i Hammarby Sjöstad.

Nygren var aktiv i det svenska konstlivet och var under 1990-talet en av grundarna FAS, Fiber Art Sweden, ett nätverk av konstnärer som arbetar med fibrer och främjar diskussioner och idéutbyten i den textila sfären. Som professor i textil på Konstfack undervisade hon en ung generation av svenska textilkonstnärer.

Kropp heter den sista avslutade väven som visas i utställningen, i lysande turkos med inslag av guldglänsande mässing. Den är mindre än tidigare verk, men har en starkt personlig utstrålning. Väven blev klar samma år som det stod klart att den tidigare besegrade cancern hade kommit tillbaka med okuvlig styrka.