Signe Maria Thiel

Astrid Kjellberg-Jule, Signe Thiel, 1901, Thielska Galleriet.

Utan Signe Maria Thiel (1869–1915) hade Thielska Galleriet sett annorlunda ut, eller troligen inte blivit till. Signe Maria befann sig mitt i förra sekelskiftets kulturliv och var den som väckte bankiren Ernest Thiels (1859–1947) intresse för bildkonst. Men trots att hon var drivande i Thielska Galleriets tillkomst har hennes insatser tonats ner.

Ernest Thiel var vid sekelskiftet 1900 en av Sveriges rikaste män och mötet med Signe Hansen (f. Peters) förändrade hans liv. Han tog ut skilsmässa från hustrun Anna Thiel (f. Josephson) och tillsammans med sin nya maka började han samla nordisk samtidskonst i stor skala. Arkitekten Ferdinand Boberg ritade Thielska Galleriet, som uppfördes 1904–1907. Här skulle finnas plats för konst, konstnärer, författare, sällskapsliv och en familj. Husets porslin specialbeställdes från Frankrike med monogrammet EST – Ernest och Signe Thiel.

I porträtten är det som om Signe ständigt skiftar väsen. I Astrid Kjellberg-Juels tolkning är hon societetsfrun i dyrbar röd klänning med stenkolsprydnader. Samma konstnär målar henne också enkelt klädd i grå blus med en svart rosett runt halsen. Edvard Munch har skapat ett förandligat porträtt medan vännen Carl Larsson fångar henne sirligt elegant i svart fotsid klänning. Porträttet finns i två versioner, det större är utfört i olja och hänger i Salongen på museet.

Under 1910-talet fick Ernest ekonomiska problem och det glansfulla sällskapslivet ebbade ut. Paret gled isär och Signe bosatte sig i Borgholm med barnen Tage och Inga-Maria. Konstnärsvännerna fanns kvar, men 45 år gammal avled hon av en överdos ångest- dämpande medicin (opium). De bevarade breven från konstnärer och författare stärker bilden av Signe som medskapare till Thielska Galleriet.

Edvard Munch, Signe Thiel, 1907, Thielska Galleriet
Astrid Kjellberg-Juel, Porträtt av Signe Thiel, 1901, Thielska Galleriet