Aktuella utställningar

När Japan kom till Värmland. Japonism hos Rackstadkonstnärerna 1880–1920

17 februari–3 juni 2018

Utställningen berättar om den japanska estetikens betydelse för det svenska sekelskiftets konstliv med  fokus på Rackstadgruppen. Runt sjön Racken i Värmland arbetade konstnärer och hantverkare med olika konstarter där influenser från svensk, europeisk och japansk konst korsades. I utställningen visas målningar, träsnitt, keramik, textil och metallarbeten av konstnärer som Gustaf och Maja Fjæstad, Hilma Persson-Hjelm, Bror Lindh och Björn Ahlgrensson tillsammans med japanska träsnitt och föremål som lånats in av Östasiatiska museet och Etnografiska museet.

Den japanska estetikens svepande linjer, asymmetrier och betoning på ornamentik fick inflytande på smak och stil i Europa redan i mitten av 1850-talet och 1873 lanserades i Frankrike termen japonism för att beskriva fenomenet.

Efter 250 år av isolering hade Japan år 1854 öppnat sina gränser mot omvärlden. Kännedom om landet började spridas genom konst och konsthantverk som visades på utställningar och i konsttidskrifter. Västvärlden fängslades av vardagsscenerna och naturlyriken i de japanska träsnitten (ukiyo-e) , men också av det japanska konsthantverket med sina skulpterade blommor, drakar, insekter och havsmotiv.

Japonism i Sverige. Konstnärer och samlare
När de första japanska föremålen kom till Europa under 1860-talet var det främst samlare och konstnärer som intresserade sig. De japanska träsnitten fick en särskild roll, och under 1890-talet fördjupades inflytandet inom måleri, bokkonst och konsthantverk.

Ukiyo-e heter de tryckta bladen, vilket betyder ”bilder från den flytande världen”. Särskilt kända är motiven från nöjesvärlden i staden Edo (Tokyo), men även vardagsbilder och landskap var vanliga. Underliggande finns en buddhistisk melankolisk syn på livets förgänglighet. De främsta konstnärerna var Hiroshige, Hokusai, Kiyonaga och Utamaro.

Japanskt hantverk blev också populära samlarföremål under den här perioden, såsom netsuke, miniatyrskulpturer, inro, bärbara dosor och tsuba, parerplåtar från samurajsvärd. Dekorerna är fyllda av blommor, insekter, drakar och havsmotiv.

De svenska konstnärerna mötte först den japanska bild- och formvärlden i Paris och många tog starka intryck. ”…såsom artist är Japan mitt fosterland.” skrev Carl Larsson år 1919 och inflytande kan även spåras hos Bruno Liljefors och Julia Beck, bland många andra. Gustaf och Maja Fjæstad ägde själva japanska träsnitt, liksom konstmecenaten Ernest Thiel.

Vänskap, landskap och kreativitet. Rackstadkonstnärerna
Det var inte ovanligt att konstnärer sökte sig bort från storstäderna vid denna tid, med föreställningar om ett mer autentiskt liv och ett orört landskap. Konstnärerna i Rackstad uttalade aldrig någon kollektiv konstnärlig målsättning. Men de stöttade varandra och ställde ut tillsammans vid ett par tillfällen. Konstverken har också delvis gemensamma drag, såsom landskapsmåleri med dekorativa effekter och interiörer i varma färger. Influenser från den japanska konsten kan anas i asymmetriska kompositioner och betoningen av bildens yta – landskapen tycks ofta sakna djup. Det nordiska och det asiatiska kombineras även i förmågan att uppfatta ett existentiellt djup i naturens former.

Överskridandets konst
Att inte göra skillnad mellan konst och hantverk uppfattades som typiskt för japansk konst, även vardagliga ting skulle ha konstnärlig form. Idéerna kombinerades i Rackstad med ett socialt tänkande om att skapa en vackrare vardag för alla. Maja Fjæstad arbetade med textil, måleri och träsnitt. Gustaf målade i olja parallellt med att han formgav möbler och textilier medan Bror Sahlström växlade mellan smide och skulptur. Andra välkända hantverkare i Rackstadgruppen är konstsmederna ”Petter på Myra”, Koppar-Lisa och Olga Lanner, keramikerna Hilma Persson-Hjelm och Riborg Böving, samt Bröderna Erikssons möbelverkstad och Fjæstads Väveri i Arvika där Amalia och Anna Fjæstad, Gustafs systrar arbetade.

De japanska influenserna syns i det gränsöverskridande sättet att arbeta i olika material men även i formgivningen av bruksföremål med växter, moln, insekter och rinnande glasyr som levande dekorer. Japansk konst uppfattades som ett banbrytande alternativ till den västerländska traditionella skönhetsuppfattningen. De flesta reste aldrig till Japan och många hade en exotisk och romantisk syn på landet. Men den japanska estetiken inspirerade konstnärer till att utveckla en radikal bilduppfattning och förändrade därigenom den västerländska konstens utveckling i grunden.

Thielska Galleriet har flera konstverk från Rackengruppen i museet. Gustaf Fjaestad formgav den stora soffgruppen som ser ut som en hel tallskog och hans vävda tapeter och en baldakin ingår i husets fasta inredning.  Flera av de målningar Ernest Thiel köpte av Fjaestad, Bror Lindh och Björn Ahlgrensson har dessutom en estetik som tycks tagen direkt från den japanska konsten. Fyra träsnitt av japanske 1700-talskonstnären Kitagawa Utamaro ur Thiels samling, som nyligen återupptäckts i museets magasin, vittnar om att konstmecenaten delade konstnärernas intresse för den östasiatiska konsten. Motivval , perspektiv, tekniker och material – flera välbekanta verk ur Thielskas egen samling hamnar genom denna utställning i ett helt nytt ljus när det visar sig att den nationalromantiska estetiken har sina rötter i den japanska kons

Utställningen är producerad av Värmlands museum och visas på Thielska Galleriet i något bearbetad form. När Japan kom till Värmland utgör en del av det officiella 150-årsfirandet av de diplomatiska förbindelserna som upprättades mellan Japan och Sverige år 1868

Tack för stöd från Märta Christina och Magnus Vahlquists stiftelse samt The Scandinavia-Japan Sasakawa Foundation.

Utställningen rum för rum

Verkförteckning När Japan kom till Värmland

När Japan kom till Värmland, foldertext


 

 

 

 

Bror Lindh, Moln, 1906. Foto: Tord Lund / Thielska Galleriet

 

Toyohara Kunichika (1835-1900), Nyvävda brokadtyger: skönheter från Musashi (Nishiki ori Musashi no beppin), 1883, träsnitt. Foto: Värmlands Museum

 

Toyohara Kunichika (1835-1900), Nyvävda brokadtyger: skönheter från Musashi (Nishiki ori Musashi no beppin), 1883, träsnitt. Foto: Värmlands Museum

 

Hiroshge Ando (1797-1858), Betjänter bär unga flickor över floden i bärstolar, träsnitt (del av diptyk) Foto: Värmlands Museum

 

Medicindosa, signerad Kosai, med trollsländedekor och inläggningar i bly, pärlemor, malakit och sköldpaddsskal. Bältesknappen föreställer en fladdermus av elfenben, 1800-tal. Föremålet har tillhört nobelpristagare Georg von Békésy (1899-1972) och är en deposition från Nobelstiftelsen på Östasiatiska museet. Fotograf: Karl Zetterström, Statens museer för Världskultur, Östasiatiska museet

 

Medicindosa av trä med guldlackerat bambumotiv samt netsuke föreställande solfjädersformad ask, senare delen av Edo-perioden (1615-1868). Har tillhört samlare Gunnar Hultmark. Foto: Statens museer för Världskultur, Östasiatiska museet (andra sidan av dosan, se nedan)

 

Medicindosa av trä med guldlackerat bambumotiv samt netsuke föreställande solfjädersformad ask, senare delen av Edo-perioden (1615-1868). Har tillhört samlare Gunnar Hultmark. Foto: Statens museer för Världskultur, Östasiatiska museet (andra sidan av dosan, se nedan)

 

Gustaf Fjaestad, Lövverk, 1899, akvarell på duk. Foto: Tord Lund / Thielska Galleriet

 

Hilma Persson-Hjelm, vas med mönster "Lager" (lagerblad), 1911, modellerad och glaserad keramik. Foto: Lars Sjöqvist, Värmlands Museum

 

Hilma Persson-Hjelm, två vaser med lagerblads- respektive hasselörtsmönster samt skål med trollslända, modellerad och glaserad keramik.  Foto: Lars Sjöqvist, Värmlands Museum