Det ljuva livet

Hösten 2025 fortskrider firandet av Thielska Galleriets 100-årsjubileum genom en utställning som fokuserar på nöjeslivet i det tidiga 1900-talets konst. Hur skildrades karnevaler, fester och maskerader, nattliv på caféer, varietéer, kapplöpningar, cirkus och dans? Det fanns en omfattande oro i samhället och ibland fungerade konsten som en flykt undan vardagslivets bekymmer.

Konst och fest har alltid förenats på Thielska Galleriet. En marsafton 1907 invigde Signe Maria och Ernest Thiel sitt nya hem och galleri med en maskerad som skulle komma att bli mytomspunnen: väggarna kläddes med färska rosor på ytorna mellan tavlorna och vaktmästaren kastade kronblad över alla gäster från balkongen. Parets intensiva sällskapsliv gjorde konstpalatset på Blockhusudden till en viktig samlingspunkt för konstnärer och författare i början av 1900-talet.

Det ljuva livet är tematiskt uppdelad i olika motivgrupper såsom maskerader, caféliv, varietéer, dans och cirkus. Utställningens konstverk är både inlånade och hämtade från museets samling där urvalet sträcker sig från 1886 fram till 1925 då det forna privatpalatset öppnade som ett museum.

Det är en resa i tid och rum: I det tidiga 1900-talets Paris finner vi Axel Törnemans absintgröna cafémotiv, i sekelskiftets Berlin etsar Edvard Munch kortspelande bohemer på barer, åren kring det första världskriget fångar Otte Sköld Köpenhamns kabaréer i färgstarka målningar. På hemmaplan i Stockholm målar Sigrid Hjertén sina drömska maskerader. Vi möter dessutom både Arvid Fougstedts snabba ögonblicksteckningar från Madrids karnevaler och Vera Nilssons vilda musikanter i Andalusien. Utöver dessa välkända namn visas även verk av mindre kända konstnärer som Gösta von Hennigs, Josef Svanlund, Annie Bergman, Ivan Lönnberg och Brita Nordencreutz. Fascinerande konstnärskap som har hamnat i skymundan.

Alla dessa konstnärer drogs till kroppar i rörelse och dramatiken på nattcaféer, i danslokaler och på cirkusarenor. Vi möter maskerader, ljusskygga barer och varietéer. Ibland glatt skildrade, ibland hotfullt, men alltid med en jazzig och karnevalisk energi. Utställningen belyser festtemat i konsten, men lyfter även fram att konsten i sig är en fest värd att firas och att ständigt återvända till.

Tack till våra långivare
Eskilstuna konstmuseum, Göteborgs konstmuseum, Jönköping läns konstförening, Länsmuseet Gävleborg, Malmö Konstmuseum, Moderna Museet, Norrköpings Konstmuseum, Prins Eugens Waldemarsudde, Scenkonstmuseet, Stockholm stads konstsamling, Västerås konstmuseum och privata långivare.

I samband med utställningen produceras en rikt illustrerad katalog med essäer av utställningens curator Adam Korpskog samt radioprataren och skribenten Kalle Lind..