Press

Bildförmedling

Vill du använda bilder av de konstverk som finns i samlingen, bilder av byggnaden, husets interiörer eller parken? Läs mer

Klicka på bilden (bildlänken) för högupplöst bild som du kan ladda ner och använda.

Carl Larsson, Sjutton år, 1902, Thielska Galleriet

Dolda skatter ur Thielska Galleriets samlingen
6 juni 2020 — 16 augusti 2020

Upplev de dolda skatterna på Thielska Galleriet i sommar!

De stora salarna på Thielska är alltid fyllda av konst ur bankiren och konstmecenaten Ernest Thiels (1859-1947) unika samling från förra sekelskiftet, med verk av konstnärer som Carl Larsson, Bruno Liljefors, Anders Zorn, Eugène Jansson, Richard Bergh och Edvard Munch. Men tyvärr finns inte alltid plats för hela samlingen, som består av närmare 900 konstverk – det finns mer konst i museets magasin!

Sommarens utställning tar fram fler guldkorn ur samlingarna som sällan visas för allmänheten och som belyser bredden av Thiel som konstsamlare. Presentationen inkluderar sällan visade verk av välkända nordiska konstnärer såsom Edvard Munch, Carl Larsson och Bruno Liljefors men visar även ett urval av europeisk konst, med de franska konstnärerna Édouard Vuillard, Auguste Renoir och Édouard Manet samt den spanske konstnären Ignacio Zuloaga. Därtill visas ett mindre antal äldre verk, attribuerade till renässanskonstnärerna Lucas Cranach den äldre, El Greco och Jacopo Tintoretto, som alla köptes in till samlingen av Ernest Thiel.

Utställningen är tematiskt uppbyggd och presenterar ett 40-tal verk ur Thielska Galleriets samlingar; från 1500-talets porträttkonst i renässansens Tyskland, till det franska 1800-talets impressionister och skildringar av landskap, natur, stad och människor i 1900-talets Sverige. Välkommen att upptäcka nya sidor av Ernest Thiels konstsamling!

Sommarens utställning Dolda skatter ur Thielska Galleriets samlingar pågår perioden 6 juni — 16 augusti 2020.

Lucas Cranach den äldre (1472-1553), Porträtt av hertiginnan Katarina, odaterad, Thielska Galleriet

Oskar Bergman, Maj, 1910, Thielska Galleriet

Ignacio Zuloaga, La gitana, 1904, Thielska Galleriet

Artur Bianchini, Porten, 1898, Thielska Galleriet

Stefan Johansson, Porträtt av konstnärens moder, 1903, Thielska Galleriet

Edvard Munchs fotografier. Det experimentella jaget
8 februari – 31 maj 2020

Pressvisning kl 10 torsdag 6 februari
Utställningens curator Professor Patricia G Berman, Wellesley college, Boston USA och museichef Patrik Steorn presenterar utställningen.
Efter visningen bjuder museet på kaffe och kaka i Café Monika Ahlberg.
OSA senast tis 4/2 till: info@thielskagalleriet.se

Edvard Munch, Självporträtt ”à la Marat” vid badkaret i dr Jacobsons klinik, Köpenhamn, 1908-09, fotografi. Munchmuseet, Oslo.

Edvard Munch (1863-1944) köpte sin första kamera i februari 1902. Han använde fotografi som ett experimentellt medium och placerade ofta sig själv framför linsen. Munch var en nyfiken fotograf som utnyttjade effekter av skenbara ”misstag” såsom förvrängningar, suddiga rörelser och ovanliga kameravinklar. De fotografiska experimenten har en tydlig relation till konstnärens formspråk inom måleri och grafik, men Munch ställde inte ut fotografierna offentligt. De undersökande och poetiska bilderna visar konstnären själv och hans närmaste omgivning: ”selfies” från nervkliniken, stranden eller trädgården i hemmet utanför Oslo.

Munch fotograferade under två perioder. Den första började 1902, samma år som hans mångåriga förhållande med Tulla Larsen tog slut med ett vådaskott som skadade ett av konstnärens fingrar. Tiden präglades också av att karriären hade fått fart, vilket bidrog till en känslomässig kris som kulminerade i en vilokur på dr Daniel Jacobsons privata klinik i Köpenhamn 1908–1909. Vid denna tid var Ernest Thiel en av Munchs viktigaste mecenater och förvärvade en stor samling av konstnärens verk till Thielska Galleriet. Munchs andra aktiva period som fotograf, då han även försökte sig på amatörfilm, varade från 1927 till mitten av 1930-talet. Framgångsrika retrospektiva utställningar i Berlin och Oslo, samt en blödning i höger öga, som skadade Munchs syn, satte dock stopp för fler experiment.

Utställningen Edvard Munchs fotografier. Det experimentella jaget syftar till att visa en sida av Munchs skapande som är okänd för många, men som var en självklar del av hans konstnärliga arbete. Utställningen kommer att innehålla ett 50-tal bilder som tryckts efter originalen på Munchmuseet i Oslo. Ett urval av Edvard Munchs grafiska blad, hämtade ur Thielska Galleriets egen samling, visas tillsammans med de inlånade verken.

Utställningen är producerad i samarbete med Munchmuseet, Oslo.

Utställningen producerades ursprungligen av The American-Scandinavian Foundation/Scandinavia House, i samarbete  med Munchmuseet, Oslo och visades på Scandinavia House, New York.

Thielska Galleriet har med tolv oljemålningar och nästan hundra grafiska blad en av de största samlingarna av Edvard Munchs konst utanför Norge. Konstsamlaren Ernest Thiel i Stockholm var Munchs viktigaste mecenat under en period i början av 1900-talet och köpte de flesta verken direkt av konstnären. Munchsalen på museet är uppkallad efter den norske konstnären och där hänger hans målningar än idag.
LÄS MER OM SAMLINGEN AV EDVARD MUNCHS KONST PÅ THIELSKA GALLERIET

Läs om utställningen rum för rum

Edvard Munch, Edvard Munch på kofferten i sin ateljé på Lützowstrasse 82, Berlin, 1902, fotografi. Munchmuseet, Oslo.

Edvard Munch, I glasögon framför två akvareller, Ekely, ca 1930, fotografi. Munchmuseet Oslo.

Edvard Munch, Självporträtt med hatt och glasögon, Ekley, 1930, fotografi. Munchmuseet, Oslo.

Edvard Munch, Edvard Munch målar på stranden i Warnemünde, 1907, fotografi. Munchmuseet, Oslo.

Edvard Munch, Afton, 1902, träsnitt. Thielska Galleriet.

Edvard Munch, Det sjuka barnet, 1896, litografi. Thielska Galleriet.

Edvard Munch, Självporträtt, 1895, litografi. Thielska Galleriet.

Augusta Lundin. Sveriges första modehus
29 augusti 2020 — 24 januari 2021

Pressvisning kl 10 fredag 28 augusti
Efter visningen bjuder museet på kaffe och kaka
OSA info@thielskagalleriet.se

Augusta Lundin (1840–1919) anses vara den första ”riktiga” couture-sömmerskan i Sverige. Hennes kreationer följde det europeiska modets strömningar och bars av kungahuset och överklassen, men även kulturvärlden.

Sedan 1867 förestod Augusta Lundin Sveriges allra första couture-ateljé, där så kallad fransksömnad var en specialitet – det var helt enkelt svenska för ”högre sömnad”, alltså haute couture. Lundin är en mycket viktig profil i svensk modehistoria, men hennes skapande och arbete är förvånansvärt okänt utanför en initierad krets.

Lundin samarbetade med Otto Gustaf Bobergh som hade startat Paris första etablerade couturehus, Maison Worth & Bobergh, tillsammans med engelsmannen Charles Frederick Worth 1858. Efter mötet med Bobergh reste Lundin själv till Paris minst en gång om året för att få inspiration och spred det europeiska modet till Sverige. Utställningen är den första att sätta Augusta Lundins pionjärarbete i fokus och bidrar till bygga upp kunskap om den svenska modekulturens bortglömda historia.

Utställningen berättar historien om Augusta Lundin som en dynamisk kreatör och entreprenör vid sekelskiftet 1900. Skapandets villkor och arbetets organisation i syateljén, beställarens roll och tidens smak, klädernas sociala funktioner och estetiska kvaliteter tematiseras och gestaltas med dräkter, föremål och bilder. De praktfulla historiska plaggen är utställningens huvudföremål, men med ett antal halvfärdiga plagg och underkläder ges också tillfälle för betraktaren att se hur väl arbetade kläderna är även på insidan och få en inblick i fransksömnadens utmaningar.

Koncept och gestaltning tas fram i samarbete med kostymtecknare och historiker Anna Bergman och modeexpert Lotta Lewenhaupt. Utställningen produceras gemensamt av Thielska Galleriet, Malmö museer och Göteborgs stadsmuseum.

Utställningen visas på Thielska Galleriet i Stockholm under perioden 29 augusti 2020 – 24 januari 2021, därefter på Malmö museer och slutligen på Göteborgs stadsmuseum.

Augusta Lundin, klänning i vitt siden, 1911, Göteborgs stadsmuseum

Augusta Lundins ateljé, Stadsmuseet, okänd fotograf

Robert Lundberg, Porträtt av Augusta Lundin, 1891, privat ägo

Augusta Lundin, middagsklänning i grått siden, 1893, Malmö museers samlingar

Augusta Lundin, klänning 1904, Göteborgs stadsmuseum

Augusta Lundin, detalj klänning 1904, Göteborgs stadsmuseum

Augusta Lundin, Promenaddräkt, 1880-tal, Hallwylska Museet

Augusta Lundin, klänning 1913, Göteborgs stadsmuseum

Augusta Lundin, klänning ca. 1913, Göteborgs stadsmuseum

Augusta Lundin, klänning i sammet 1922, Göteborgs stadsmuseum

Augusta Lundin, aftonkappa ca 1913, Göteborgs stadsmuseum

---

Hjalmar Söderberg och bildkonsten. En jubileumsutställning

19 september 2019 - 14 februari 2021

Gerda Wallander, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1916, olja på duk, 114 x 69 cm. Thielska Galleriet

År 2019 skulle Hjalmar Söderberg (1869–1941) ha fyllt 150 år, vilket Thielska uppmärksammar med en utställning som lyfter fram Söderbergs relation till  bildkonsten. Huvudtemat i denna jubileumsutställning är konstnärers blick på Söderberg och författarens blick på sig själv. Vid sidan av porträtt i olika medium visas stämningsfulla teckningar utförda av Söderberg, bokomslag med författarens egenhändigt ritade vinjetter samt ett mindre urval objekt och möbler knutna till författaren.

Hjalmar Söderberg (1869–1941) var Ernest Thiels mest trofasta vän och en självskriven gäst på Rosenmaskeraden, Thielskas omtalade invigningsfest den 17 mars 1907. Thiels ekonomiska stöd var en förutsättning för Söderbergs författarkarriär och när tillvaron gungade kunde  Söderberg bo hos Thiel i ett rum intill Salongen. Båda var passionerade schackspelare och hade ibland flera partier på gång samtidigt. De brevväxlade med varandra i 30 år och skickade dragen till varandra via korta anteckningar i brev och på vykort.

Söderberg föraktade all form av hyckleri och tog i sin prosa ställning för kvinnans rätt att välja väg. Kanske är det ingen tillfällighet att  Astrid Kjellberg-Juel och Gerda Wallander – två kvinnliga konstnärer – målade de bästa porträtten. Hildur Hult-Wåhlin ömsinta teckning i kol och Anna Riwkins fotografi i gelatinsilver av en åldrande författare med forskande blick utmärker sig också bland porträtten.

Hjalmar Söderberg tecknade hela livet men intresset för att teckna självporträtt var störst i unga år. I blyertsteckningen Moi från 1890 är uppsynen intensiv och han betraktar tillvaron med ett öga öppet för fjärrseende och det andra kisande för närseende. "Jag har märkt att man ser världen mera syntetiskt då man ser den med halfslutna ögon".  I en tuschlavering från 1895 uppträder han som världsvan dandy, en sekelskiftesflanör, mot en dekorativ tapet av franska liljor. Samma år landar hans hårt kritiserade debutroman Förvillelser på bokhandelsdiskarna.

Utställningen Hjalmar Söderberg och bildkonsten äger rum i "Söderbergrummet" där känslan av hemmiljö förstärks av  möblemanget: författarens sekretär med en byst av filosofen Voltaire och hans skrivbordsstol. Vid sidan av verk ur Thielska Galleriets samling har  inlån gjorts från Nationalmuseum, Moderna Museet, Göteborgs universitetsbibliotek, Örebro universitetsbibliotek, Bonniers porträttsamling, Nedre Manilla samt  privatpersoner.

Curator: Sophie Allgårdh i samarbete med Söderbergsällskapet

PRESS
sophie.allgardh@thielskagalleriet.se
0708-45 60 87

Astrid Kjellberg-Juel, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1912, olja på duk. Tillhör Bonniers porträttsamling. Foto: Per Myrehed

Hjalmar Söderberg, Självporträtt 1895, tuschlavering. Bonniers porträttsamling, Nedre Manilla. Foto: Per Myrehed

Hjalmar Söderberg, Klara kyrkas kyrktorn, 1884, färgkrita, Göteborgs universitetsbibliotek. Foto: Per Myrehed

Sigge Bergström, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1919. Träsnittet inledde Vängåvan till Hjalmar Söderbergs femtioårsdag samma år. Figurerna i högra hörnet är troligen inspirerade av Hjalmar Söderbergs anvisningar till första scenen i Gertrud (1906) med henne och hennes make, Gustaf Kanning, Han har ”kal hjässa” och hon är ”hög och smärt med rikt brunt hår”.

Hjalmar Söderberg hälsar på Niels Hansen Jacobsens skulptur Troll som vädrar kristet kött utanför Jesuskyrkan i Storköpenhamn 1907. Foto: Birger Mörner

Hjalmar Söderberg, Självporträtt "Moi", 1890, blyerts

Hjalmar Söderberg, Maria von Platen ur minnet, odaterad, teckning. Göteborgs universitetsbibliotek. Foto: Per Myrehed

Anna Riwkin, Författaren Hjalmar Söderberg, ca 1936, silver gelatinfotografi. Moderna Museet

Yngve Berg, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1947, tuschlavering,  Bonniers Porträttsamling Foto: Per Myrehed

Albert Engström, Karikatyr av Hjalmar Söderberg, originalet till den bild som trycktes till den fleråriga serien ”Medmänniskor” i Engströms tidning Strix.

Hjalmar Söderberg, Det mörknar över vägen, gåva till svågern Alban Keyser, teckning

Hjalmar Söderberg, vinjettförslag till Jahves eld (1918) med Moses försedd med tjurmask, ormstav och
stentavlor + accepterade förslaget med endast tjurmasken och ormstaven.