Press

Bildförmedling

Vill du använda bilder av de konstverk som finns i samlingen, bilder av byggnaden, husets interiörer eller parken? Läs mer

Bilderna på pressidan är högupplösta och anpassade för tryckta medier. För att ladda ner:
PC – Högerklicka på bilderna. MAC – Håll ner Ctrl  (Control) + klicka med musen.

 

Karin Frostenson. Nutid, dåtid, drömtid

12 oktober 2019 - 29 januari 2020

Pressvisning kl 10 fredagen 11 oktober 

Efter visningen bjuder museet på kaffe och kaka
OSA info@thielskagalleriet.se  (Ange "Pressvisning Karin Frostenson" i ämnesfältet)
En rikt illustrerad katalog med texter av Karin Frostenson, Valdemar Gerdin och Patrik Steorn kommer att finnas tillgänglig

 

Karin Frostenson, Vågen, 2016

Karin Frostenson (f. 1946) har skapat ett universum med plats för olika sorters bilder. Seriefigurer, reklamblad, varumärken, TV-nyheter och tidningsfoton får samsas och bråka med konsthistoriska klassiker, närstudier av naturen och andliga visioner. Bilderna är berättelser med inspiration från litteratur, dikter, sagor och myter, men också från konstnärens personliga historia. Karin Frostenson skapar en egen bildvärld med utrymme för aktivism, humor, andlighet och reflektion.

Underground-tidningen Puss var ett forum för Karin Frostensons politiska konst kring 1970. Tillsammans med bland andra Lars Hillersberg, Lena Svedberg och Carl-Johan de Geer bidrog hon med ett femtiotal serier och illustrationer. Serier och samhällskritiska bilder i svartvitt visar upp en världsbild som präglats av efterkrigstidens vänstervåg. Under de påföljande decennierna skiftade motivkretsen och hon målade naturen, årstidernas skiftningar, fantasins och andlighetens bilder i klara färger och stora format. Intresset för samhällsfrågor finns hela tiden kvar i hennes bilder, tillsammans med en förmåga att berätta i bild om globala utmaningar såväl som personliga iakttagelser.

Utställningen presenterar Karin Frostensons levande konstnärskap från 1960-tal till idag. Det är en tematisk utställning som omfattar collage, textiltryck, figurer, objekt, serier, tidningar, teckningar och måleri. Det finns både personliga och konsthistoriska kopplingar till Thielska Galleriet. Karin Frostenson är barnbarnsbarn till Ernest Thiel och har till denna utställning gjort en helt ny serie av verk om sina förmödrar och förfäder. Porträtten pekar på en familjehistoria som rymmer skilda traditioner, men som knyts samman till en sorts spretig släkttavla. Konstnärskapet har också kopplingar till museets samlingar; Albert Engströms svartvita karikatyrer, snömotiv av Gustaf Fjaestad, blå visioner av Eugène Jansson och skogsscener av Bruno Liljefors. Inom seriekonsten framstår Frostenson som en föregångare.

 

Karin Frostenson och Lars Hillersberg, They never come back, 1968, plakatfärg på papper monterat på spånskiva, 215 x 150 cm. Moderna Museet. Foto: Prallan Allsten

 

Karin Frostenson, Puss nr 3, 1968.

 

Karin Frostenson, I skidspåret, 1994

 

Karin Frostenson, Uggla i Kilsbergen

 

Karin Frostenson, Via Petrolium, 2016

 

Karin Frostenson, Sven Lidman

 

Karin Frostenson, Carin Thiel

 

Karin Frostenson, Damen med de röda skorna, Museet III, 2017

 

Karin Frostenson väggtexter

 


Hjalmar Söderberg och bildkonsten. En jubileumsutställning

19 september 2019 - 20 januari 2020

 

Gerda Wallander, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1916, olja på duk, 114 x 69 cm. Thielska Galleriet

År 2019 skulle Hjalmar Söderberg (1869–1941) ha fyllt 150 år, vilket Thielska uppmärksammar med en utställning som lyfter fram Söderbergs relation till  bildkonsten. Huvudtemat i denna jubileumsutställning är konstnärers blick på Söderberg och författarens blick på sig själv. Vid sidan av porträtt i olika medium visas stämningsfulla teckningar utförda av Söderberg, bokomslag med författarens egenhändigt ritade vinjetter samt ett mindre urval objekt och möbler knutna till författaren.

Hjalmar Söderberg (1869–1941) var Ernest Thiels mest trofasta vän och en självskriven gäst på Rosenmaskeraden, Thielskas omtalade invigningsfest den 17 mars 1907. Thiels ekonomiska stöd var en förutsättning för Söderbergs författarkarriär och när tillvaron gungade kunde  Söderberg bo hos Thiel i ett rum intill Salongen. Båda var passionerade schackspelare och hade ibland flera partier på gång samtidigt. De brevväxlade med varandra i 30 år och skickade dragen till varandra via korta anteckningar i brev och på vykort.

Söderberg föraktade all form av hyckleri och tog i sin prosa ställning för kvinnans rätt att välja väg. Kanske är det ingen tillfällighet att  Astrid Kjellberg-Juel och Gerda Wallander – två kvinnliga konstnärer – målade de bästa porträtten. Hildur Hult-Wåhlin ömsinta teckning i kol och Anna Riwkins fotografi i gelatinsilver av en åldrande författare med forskande blick utmärker sig också bland porträtten.

Hjalmar Söderberg tecknade hela livet men intresset för att teckna självporträtt var störst i unga år. I blyertsteckningen Moi från 1890 är uppsynen intensiv och han betraktar tillvaron med ett öga öppet för fjärrseende och det andra kisande för närseende. "Jag har märkt att man ser världen mera syntetiskt då man ser den med halfslutna ögon".  I en tuschlavering från 1895 uppträder han som världsvan dandy, en sekelskiftesflanör, mot en dekorativ tapet av franska liljor. Samma år landar hans hårt kritiserade debutroman Förvillelser på bokhandelsdiskarna.

Utställningen Hjalmar Söderberg och bildkonsten äger rum i "Söderbergrummet" där känslan av hemmiljö förstärks av  möblemanget: författarens sekretär med en byst av filosofen Voltaire och hans skrivbordsstol. Vid sidan av verk ur Thielska Galleriets samling har  inlån gjorts från Nationalmuseum, Moderna Museet, Göteborgs universitetsbibliotek, Örebro universitetsbibliotek, Bonniers porträttsamling, Nedre Manilla samt  privatpersoner.

Curator: Sophie Allgårdh i samarbete med Söderbergsällskapet

PRESS
sophie.allgardh@thielskagalleriet.se
0708-45 60 87

Astrid Kjellberg-Juel, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1912, olja på duk. Tillhör Bonniers porträttsamling. Foto: Per Myrehed

 

Hjalmar Söderberg, Självporträtt 1895, tuschlavering. Bonniers porträttsamling, Nedre Manilla. Foto: Per Myrehed

 

Hjalmar Söderberg, Klara kyrkas kyrktorn, 1884, färgkrita, Göteborgs universitetsbibliotek. Foto: Per Myrehed

Sigge Bergström, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1919. Träsnittet inledde Vängåvan till Hjalmar Söderbergs femtioårsdag samma år. Figurerna i högra hörnet är troligen inspirerade av Hjalmar Söderbergs anvisningar till första scenen i Gertrud (1906) med henne och hennes make, Gustaf Kanning, Han har ”kal hjässa” och hon är ”hög och smärt med rikt brunt hår”.

 

Hjalmar Söderberg hälsar på Niels Hansen Jacobsens skulptur Troll som vädrar kristet kött utanför Jesuskyrkan i Storköpenhamn 1907. Foto: Birger Mörner

 

Hjalmar Söderberg, Självporträtt "Moi", 1890, blyerts

 

Hjalmar Söderberg, Maria von Platen ur minnet, odaterad, teckning. Göteborgs universitetsbibliotek. Foto: Per Myrehed

 

Anna Riwkin, Författaren Hjalmar Söderberg, ca 1936, silver gelatinfotografi. Moderna Museet

 

Yngve Berg, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1947, tuschlavering,  Bonniers Porträttsamling Foto: Per Myrehed

 

Albert Engström, Karikatyr av Hjalmar Söderberg, originalet till den bild som trycktes till den fleråriga serien ”Medmänniskor” i Engströms tidning Strix.

 

Hjalmar Söderberg, Det mörknar över vägen, gåva till svågern Alban Keyser, teckning

 

Hjalmar Söderberg, vinjettförslag till Jahves eld (1918) med Moses försedd med tjurmask, ormstav och
stentavlor + accepterade förslaget med endast tjurmasken och ormstaven.

Edvard Munchs fotografier. Det experimentella självet
8 februari – 31 maj 2020

Pressvisning kl 10 fredagen 7 februari
Efter visningen bjuder museet på kaffe och kaka
OSA info@thielskagalleriet.se

Edvard Munch (1863-1944) använde fotografiet som ett experimentellt medium och placerade ofta sig själv framför linsen. Utställningen presenterar ett stort urval av fotografier samt filmer av konstnären. Munch köpte sin första kamera i februari 1902 och var en undersökande fotograf som utnyttjade effekter av fotografiska ”misstag” såsom förvrängningar, suddiga rörelser och ovanliga kameravinklar. Effekterna samspelar med de formmässiga strategier han arbetade med inom måleri och grafik, men han ställde inte ut sina fotografier. Munch experimenterade även med filmmediet och lekte avsiktligt med både tid och rörelse på ett humoristiskt vis.  Resultatet är poetiska och undersökande bilder av konstnären själv och hans närmaste omgivning. Munch framstår idag som en av de första konstnärer som tog ”selfies”: Fotografierna visar konstnären själv på nervkliniken, på stranden eller i trädgården vid hans hem i Ekely, utanför Oslo.

Munch fotograferade under två perioder. Den första perioden började 1902, samma år som hans mångåriga förhållande med Tulla Larsen tog slut med ett pistolskott som skadade ett av konstnärens fingrar. Perioden präglas också av att konstnärens karriär tagit fart, vilket bidrog till en känslomässig kris som kulminerade i en vilokur på Dr Daniel Jacobsons privata klinik i Köpenhamn 1908–1909. Under denna period var Ernest Thiel en av Munchs viktigaste mecenater och samlingen av konstnärens verk på Thielska Galleriet skapades. Den andra aktiva perioden, från 1927 till mitten av 1930-talet, avbröts av framgångsrika retrospektiva utställningar i Berlin och Oslo, samt av en blödning i Munchs högra öga som skadade hans syn. Det var under denna period som Munch försökte sig på amatörfilm.

Utställningen Edvard Munchs fotografier. Det experimentella självet syftar till att visa en sida av Munchs skapande som är okänt för en stor del av publiken, samt att visa hur de fotografiska bilderna är en del av hans experimentella bildskapande. Utställningen kommer att innehålla ett 50-tal bilder som tryckts efter originalen på Munchmuseet i Oslo. Ett urval av grafiska blad av Edvard Munch ur Thielska Galleriets egna samlingar kommer också att visas.

Utställningen är producerad av The American Scandinavian Foundation/Scandinavia House, New York  i samarbete med Munchmuseet, Oslo.

 

Självporträtt ”à la Marat” vid badkaret i dr Jacobsons klinik, Köpenhamn, 1908-09. Foto: Edvard Munch. Munchmuseet, Oslo.

 

Edvard Munch, i glasögon, framför två akvareller, Ekely, ca 1930. Foto: Edvard Munch. Munchmuseet, Oslo.

 

Edvard Munch målar på stranden i Warnemünde, 1907. Foto: Edvard Munch. Munchmuseet, Oslo.

 

Edvard Munch på kofferten i sin ateljé på Lützowstrasse 82, Berlin, 1902. Foto: Edvard Munch. Munchmuseet, Oslo.

 

Självporträtt med hatt och glasögon, Ekely, 1930. Foto: Edvard Munch. Munchmuseet, Oslo.