Press

Bildförmedling

Vill du använda bilder av de konstverk som finns i samlingen, bilder av byggnaden, husets interiörer eller parken? Läs mer
Klicka på bilderna (bildlänkarna) nedan för högupplöst bild som du kan ladda ner och använda.

PRESSKONTAKT

Sophie Allgårdh
Intendent Programutveckling | Press | Kommunikation
E-post: sophie.allgardh@thielskagalleriet.se
Mobil: 070–845 60 87

Cecilia Rainer
Kommunikation
E-post: cecilia.rainer@thielskagalleriet.se
Mobil: 073-973 36 51


Axel Törneman. Bohemliv och modernitet
6 februari 2021 - 6 juni 2021

Axel Törneman, Nattcaféet, 1906, Thielska Galleriet

Pressvisning kl 10 fredag 5 februari
Efter visningen bjuder museet på kaffe och kaka
OSA senast 2/2 till cecilia.rainer@thielskagalleriet.se

Få konstnärer har gett uttryck för sin tid som Axel Törneman (1880–1925). Hans dramatiska kompositioner och motiv i skarpa färger är fyllda med tidsanda. Törneman brukar beskrivas som en förgrundsgestalt inom svensk modernism, samtidigt var han en missförstådd bohem som ofta gick sina egna vägar.

Törnemans konstnärliga genombrott ägde rum i Paris där han tidigt drogs in i bohemlivet. 1907 väckte hans färgsprakande målning ”Nattcafé” sensation även i Sverige där det elektriska ljuset och människornas absintbeslöjade blickar associerades med såväl modernitet som dekadens. Ernest Thiel köpte målningen samma år och därmed fick Törneman sitt första erkännande. Tack vare några generösa donationer har Thielska Galleriet idag den största Törnemansamlingen bland Sveriges museer.

Utställningen presenterar bredden i Törnemans konstnärskap: från de tidiga målningarna i Frankrike, via den omfattande produktionen för bokomslag, karikatyrer och formgivning av frimärken, till de stora målningarna med motiv som blandar mytologi och sällskapsliv. Detta är den första separatutställningen med Törneman på trettio år som ger publiken möjlighet att bekanta sig med ett djärvt konstnärskap som till stora delar hamnat i skymundan.

Även om Törneman kan beskrivas som en outsider har hans konst oanat mycket att säga om vår egen tid. Flera fenomen i dagens kulturdebatt var centrala i början av 1900-talet, en brytningstid då till synes stabila kategorier som manligt/kvinnligt, fint/fult, organiskt/artificiellt började ifrågasättas. Besökaren kan blicka tillbaka på pariskaféernas dekadenta undergroundvärld eller tjusas inför mötet med Törnemans många självporträtt.

Presskontakt

Sophie Allgårdh
Intendent Programutveckling | Press | Kommunikation
E-post: sophie.allgardh@thielskagalleriet.se
Mobil: 070–845 60 87

Cecilia Rainer
Kommunikation
E-post: cecilia.rainer@thielskagalleriet.se
Mobil: 073-973 36 51

Axel Törneman, Porträtt av konstnärens hustru, 1908, Thielska Galleriet

Axel Törneman, Variété, odat., Thielska Galleriet

Axel Törneman, Självporträtt, 1922, Thielska Galleriet

Axel Törneman, Porträtt av fru Carin Östberg, 1916, Thielska Galleriet

Axel Törneman, Porträtt av fru Signe Henschen, 1924, Thielska Galleriet


Augusta Lundin. Sveriges första modehus
29 augusti 2020 — 24 januari 2021

Augusta Lundin, aftonklänning med flerfärgad chiffong runt urringningen, 1908, privat ägo. Foto: Ewa-Marie Rundquist

Pressvisning kl 10 fredag 28 augusti
Efter visningen bjuder museet på kaffe och kaka
OSA senast 26/8 till cecilia.rainer@thielskagalleriet.se

Modevärlden som vi känner den idag, fick form i Paris under den senare delen av 1800-talet. Modehus etablerades med namnkunniga modeskapare i spetsen. Arbetet var beroende av ett helt nätverk av allt från spinnerier och väverier, textilgrossister, sömmerskor, tecknare och formgivare. Därtill kom modevisningar, modetidningar och lanseringsfester, vidare till varuhus, butiker och sist men inte minst de kunder som tog till sig modehusens nya stilar och smaker.

Sömmerskan Augusta Lundin (1840–1919) öppnade 1867 Sveriges allra första couture-ateljé, där så kallad fransksömnad var en specialitet – helt enkelt svenska för ”högre sömnad”, alltså haute couture. Hon tog det franska modet till Sverige och hennes kunder i kungahuset, adeln och societeten men även i kulturvärlden och näringslivet gavs möjligheten att följa med i det europeiska modets växlingar.

Utställningen berättar om Augusta Lundins pionjärarbete som kreatör och entreprenör runt sekelskiftet 1900, men tar även fram hantverket och arbetet bakom de praktfulla plaggen. Dräktens sociala roller och de profilerade kunderna ger en levande bild av denna storhetstid för den svenska modehistorien.

Mer än 50 enastående plagg från Augusta Lundins ateljé från 1880-tal till 1930-tal visas i utställningen. Dessutom har miljöer byggts upp som kan ge en upplevelse både av sömmerskornas lokaler och de eleganta kundernas salonger. Några halvfärdiga plagg finns också med för att visa de välarbetade insidorna och ge en glimt av fransksömnadens inre mystik.

Utställningskuratorer: Anna Bergman, kostymtecknare och dräkthistoriker och Lotta Lewenhaupt, modeexpert. Utställningen är producerad gemensamt av Thielska Galleriet, Malmö museer och Göteborgs stadsmuseum.

I samband med utställningen ges en ny bok ut, Augusta Lundin. Haute couture på svenska (Appell förlag 2020). Boken är rikt illustrerad både med historiska bilder och nytagna fotografier.

Pressmaterial

Väggtexter Augusta Lundin

Verksskyltar Augusta Lundin

Presskontakt

Sophie Allgårdh
Intendent Programutveckling | Press | Kommunikation
E-post: sophie.allgardh@thielskagalleriet.se
Mobil: 070–845 60 87

Cecilia Rainer
Kommunikation
E-post: cecilia.rainer@thielskagalleriet.se
Mobil: 073-973 36 51

Augusta Lundin, aftonklänning i vitt siden, 1911, Göteborgs Stadsmuseum, 2020. Foto© Kristin Lidell.

Augusta Lundins ateljé, Stadsmuseet, okänd fotograf

Augusta Lundin, middagsklänning i grått siden, 1893, Malmö museers samlingar

Augusta Lundin, klänning 1904, Göteborgs Stadsmuseum, 2020. Foto© Kristin Lidell.

Augusta Lundin, detalj klänning 1904, Göteborgs Stadsmuseum, 2020. Foto© Kristin Lidell.

Augusta Lundin, aftonklänning i gult, profilbild, privat ägo. Foto: Ewa-Marie Rundquist

Augusta Lundin, aftonklänning i grått/rosa med snäckbroderier på livet, privat ägo. Foto: Ewa-Marie Rundquist

Augusta Lundin, maskeradklänning i rosa/vitt, i 1700-talsstil, privat ägo. Foto: Ewa-Marie Rundquist

Augusta Lundin, maskeradklänning i rosa/vitt, i 1700-talsstil, privat ägo Foto: Ewa-Marie Rundquist

Augusta Lundin, benvitt dräktliv bakifrån, med garneringar i orange. 1890-tal, privat ägo. Foto: Ewa-Marie Rundquist

Augusta Lundin, middagsklänning i blå-vitt mönster, spets & vit chiffong vid urringningen, privat ägo. Foto: Ewa-Marie Rundquist

Augusta Lundin, balklänning i guld/silver-mönster, med grå tyll vid urringningen, 1904, privat ägo. Foto: Ewa-Marie Rundquist

Augusta Lundin, Promenaddräkt, 1880-tal, Hallwylska Museet

Augusta Lundin, aftonklänning 1913, Göteborgs Stadsmuseum, 2020. Foto© Kristin Lidell.

Augusta Lundin, svart finklänning ca. 1913, Göteborgs Stadsmuseum, 2020. Foto© Kristin Lidell.

Augusta Lundin, klänning i sammet 1922, Göteborgs Stadsmuseum, 2020. Foto© Kristin Lidell.

Augusta Lundin, aftonkappa kimonoskuren, ca 1913, Göteborgs Stadsmuseum, 2020. Foto© Kristin Lidell

 


Hjalmar Söderberg och bildkonsten. En jubileumsutställning

19 september 2019 - 14 februari 2021

Gerda Wallander, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1916, olja på duk, 114 x 69 cm. Thielska Galleriet

År 2019 skulle Hjalmar Söderberg (1869–1941) ha fyllt 150 år, vilket Thielska uppmärksammar med en utställning som lyfter fram Söderbergs relation till  bildkonsten. Huvudtemat i denna jubileumsutställning är konstnärers blick på Söderberg och författarens blick på sig själv. Vid sidan av porträtt i olika medium visas stämningsfulla teckningar utförda av Söderberg, bokomslag med författarens egenhändigt ritade vinjetter samt ett mindre urval objekt och möbler knutna till författaren.

Hjalmar Söderberg (1869–1941) var Ernest Thiels mest trofasta vän och en självskriven gäst på Rosenmaskeraden, Thielskas omtalade invigningsfest den 17 mars 1907. Thiels ekonomiska stöd var en förutsättning för Söderbergs författarkarriär och när tillvaron gungade kunde  Söderberg bo hos Thiel i ett rum intill Salongen. Båda var passionerade schackspelare och hade ibland flera partier på gång samtidigt. De brevväxlade med varandra i 30 år och skickade dragen till varandra via korta anteckningar i brev och på vykort.

Söderberg föraktade all form av hyckleri och tog i sin prosa ställning för kvinnans rätt att välja väg. Kanske är det ingen tillfällighet att  Astrid Kjellberg-Juel och Gerda Wallander – två kvinnliga konstnärer – målade de bästa porträtten. Hildur Hult-Wåhlin ömsinta teckning i kol och Anna Riwkins fotografi i gelatinsilver av en åldrande författare med forskande blick utmärker sig också bland porträtten.

Hjalmar Söderberg tecknade hela livet men intresset för att teckna självporträtt var störst i unga år. I blyertsteckningen Moi från 1890 är uppsynen intensiv och han betraktar tillvaron med ett öga öppet för fjärrseende och det andra kisande för närseende. "Jag har märkt att man ser världen mera syntetiskt då man ser den med halfslutna ögon".  I en tuschlavering från 1895 uppträder han som världsvan dandy, en sekelskiftesflanör, mot en dekorativ tapet av franska liljor. Samma år landar hans hårt kritiserade debutroman Förvillelser på bokhandelsdiskarna.

Utställningen Hjalmar Söderberg och bildkonsten äger rum i "Söderbergrummet" där känslan av hemmiljö förstärks av  möblemanget: författarens sekretär med en byst av filosofen Voltaire och hans skrivbordsstol. Vid sidan av verk ur Thielska Galleriets samling har  inlån gjorts från Nationalmuseum, Moderna Museet, Göteborgs universitetsbibliotek, Örebro universitetsbibliotek, Bonniers porträttsamling, Nedre Manilla samt  privatpersoner.

Curator: Sophie Allgårdh i samarbete med Söderbergsällskapet

PRESS
sophie.allgardh@thielskagalleriet.se
0708-45 60 87

Astrid Kjellberg-Juel, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1912, olja på duk. Tillhör Bonniers porträttsamling. Foto: Per Myrehed

Hjalmar Söderberg, Självporträtt 1895, tuschlavering. Bonniers porträttsamling, Nedre Manilla. Foto: Per Myrehed

Hjalmar Söderberg, Klara kyrkas kyrktorn, 1884, färgkrita, Göteborgs universitetsbibliotek. Foto: Per Myrehed

Sigge Bergström, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1919. Träsnittet inledde Vängåvan till Hjalmar Söderbergs femtioårsdag samma år. Figurerna i högra hörnet är troligen inspirerade av Hjalmar Söderbergs anvisningar till första scenen i Gertrud (1906) med henne och hennes make, Gustaf Kanning, Han har ”kal hjässa” och hon är ”hög och smärt med rikt brunt hår”.

Hjalmar Söderberg hälsar på Niels Hansen Jacobsens skulptur Troll som vädrar kristet kött utanför Jesuskyrkan i Storköpenhamn 1907. Foto: Birger Mörner

Hjalmar Söderberg, Självporträtt "Moi", 1890, blyerts

Hjalmar Söderberg, Maria von Platen ur minnet, odaterad, teckning. Göteborgs universitetsbibliotek. Foto: Per Myrehed

Anna Riwkin, Författaren Hjalmar Söderberg, ca 1936, silver gelatinfotografi. Moderna Museet

Yngve Berg, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1947, tuschlavering,  Bonniers Porträttsamling Foto: Per Myrehed

Albert Engström, Karikatyr av Hjalmar Söderberg, originalet till den bild som trycktes till den fleråriga serien ”Medmänniskor” i Engströms tidning Strix.

Hjalmar Söderberg, Det mörknar över vägen, gåva till svågern Alban Keyser, teckning

Hjalmar Söderberg, vinjettförslag till Jahves eld (1918) med Moses försedd med tjurmask, ormstav och
stentavlor + accepterade förslaget med endast tjurmasken och ormstaven.