Press

Pressbilder

Klicka på bilderna (bildlänkarna) nedan för högupplösta bild som du kan ladda ner och använda. Bilderna får endast användas i anslutning till den aktuella utställningen samt med bildtexten och fotografen angiven. 

Vill du använda bilder av de konstverk som finns i samlingen, bilder av byggnaden, husets interiörer eller parken? Läs mer

Press
Sophie Allgårdh | Intendent
Press | Program
0708-456087
sophie.allgardh@thielskagalleriet.se

Cecilia Rainer | Museiassistent
Administration | Digital kommunikation
08-6623839
cecilia.rainer@thielskagalleriet.se


Oskar Bergman, Lyriskt landskap, 1912, akvarell. Foto: Thielska Galleriet

Stilla natur. Oskar Bergman

18 februari – 20 augusti 2023

Pressvisning torsdag 16 februari kl 10

Museichef Åsa Cavalli-Björkman hälsar välkommen och introducerar utställningen.
Efter pressvisningen bjuder museet på kaffe och kaka i Café Monika Ahlberg.
OSA senast 10 februari till pressansvarig sophie.allgardh@thielskagalleriet.se

Konstnären Oskar Bergman (1879–1963) är nära förknippad med Thielska Galleriet och Djurgården. Med sina 43 verk är han en av de mest representerade konstnärerna i museets samling. Signe Maria och Ernest Thiel spelade en avgörande roll i hans utveckling som konstnär. De köpte inte bara in verk av konstnären utan gav honom också kost och logi i det konstnärshem i Neglinge, Saltsjöbaden, som de finansierade under några år kring förra sekelskiftet. Bergman blev nära vän med sina mecenater, en vänskap som bestod även sedan Ernest Thiel förlorat sin förmögenhet och sålt sitt galleri till staten. Då gästade Oskar Bergman gärna Thiel på ön Fjärdlång i Stockholms skärgård för att måla.

Djurgårdens natur hade en särskild plats i Oskar Bergmans hjärta. Där vistades han om somrarna som barn och inledde sitt närstudium av naturen. Djurgårdens gamla träd och skogspartier blev ett återkommande motiv.

Inspirerad av japanska träsnitt

Detaljrika, stämningsfulla landskapsmålningar i klara färger av främst svensk natur och svenska städer är kännetecknande för hans måleri. Han arbetade mest i akvarell men även i olja, gouache och blyerts. Bergman var också verksam som grafiker och illustratör. Människor förekommer endast undantagsvis i hans motiv. I stället skildras skogen, enstaka träd, vägar, fält och vatten under olika årstider liksom vilda blommor, pittoreska stadsmotiv och skärgården.

Oskar Bergman föddes och verkade huvudsakligen i Stockholm. Han utbildades på Tekniska aftonskolan i fyra år (nuvarande Konstfack) och gjorde flera studieresor ut i Europa. Trots detta omnämns han ofta som självlärd. Hans måleri uppfattades som lite egensinnigt av samtiden då han i kontrast till rådande abstrakta och nonfigurativa ideal konsekvent höll fast vid sin naturtrogna stil. Men Oskar Bergman var inte opåverkad av dåtidens strömningar. Särskilt i början av sin karriär, kring sekelskiftet 1900, tog han starka intryck av japanska träsnitt och symbolismen liksom av den tidiga renässansen. Det fanns även samtida förebilder; han beundrade bland annat Gustaf Fjaestads snömålningar och Axel Sjöberg skärgårdsmotiv.

Fotorealistiskt måleri

Det är sällan dramatiska skeenden i Oskar Bergmans måleri. Till skillnad från landskapsmålarna under romantiken återger han inte vidsträckta vyer eller dånande vattenfall. Hans tolkningar av naturen är återhållsamma och strama. Det är stilla natur i litet format med stor detaljrikedom, ibland nästan fotorealistiskt. Samtidigt har motiven en påfallande sagostämning. Lite av magin i Bergmans målningar handlar om att de pendlar mellan olika tillstånd, att de trots de återkommande motiven är svårbestämda.

Oskar Bergmans lyriska skildringar av landskap och städer i Sverige, södra Italien och Frankrike är allmänt omtyckta och förekommer regelbundet på marknaden. Ändå är han en förhållandevis okänd konstnär idag. Thielska Galleriet vill introducera Oskar Bergmans konstnärskap för en ny generation besökare och samtidigt ge redan invigda möjlighet att återupptäcka hans magiska värld i en fördjupad, tematisk presentation med omkring 150 verk i olika tekniker.

Till utställningen produceras en rikt illustrerad katalog med en text av konstvetaren Vibeke Röstorp och förord av museichef Åsa Cavalli-Björkman. Information om vinterns och vårens programverksamhet Tema Oskar Bergman publiceras inom kort på hemsidan.

Oskar Bergman, Reflexer, 1908, blyerts, pastell, tusch på papper. Foto: Thielska Galleriet
Oskar Bergman, Snöfall över skärgård, 1962, privat ägo. Foto: Per Myrehed
Oskar Bergman, Olivlund Italien, 1913-46, privat ägo. Foto: Per Myrehed
Oskar Bergman, Blommor vid sjö, 1950-tal, privat ägo. Foto: Per Myrehed.
Oskar Bergman, Strand vid Sandhamn, 1937, privat ägo. Foto: Per Myrehed
Oskar Bergman Italiensk stad, 1912–14, akvarell på papper. Foto: Thielska Galleriet

Oskar Bergman. Blommor mot guld, privat ägo. Foto: Per Myrehed
Oskar Bergman, Björkar och vitsippor, 1946, privat ägo. Foto: Per Myrehed
Oskar Bergman, Nymåne, 1910, akvarell. Foto: Thielska Galleriet
Oskar Bergman, Offerlunden II, 1905, olja på duk. Foto: Thielska Galleriet.
Oskar Bergman, Snö, 1908, blyerts. Foto: Thielska Galleriet

Tora Vega Holmström, Gosse med snäcka, 1918, Moderna Museet. Foto: Tobias Fischer/Moderna Museet

"Spegling är första steget mot konst" – Tora Vega Holmström

10 september 2022 – 29 januari 2023

Pressvisning torsdag 8 september kl 10
Museichef Åsa Cavalli-Björkman hälsar välkommen.
Curator Adam Korpskog introducerar utställningen.
Pressansvarig Sophie Allgårdh och museiassistent Cecilia Rainer medverkar.
Efter visningen bjuder museet på kaffe och kaka i Café Monika Ahlberg
OSA senast 5 september: kommunikation@thielskagalleriet.se

I höst visar Thielska Galleriet den första separatutställningen i Stockholm sedan 1945 med den banbrytande modernisten Tora Vega Holmström (1880–1967). Hennes konstnärskap domineras av kraftfulla porträtt och expressionistiska experiment. Under en resa till Finland 1912 ägde Holmströms koloristiska frigörelse rum – som hon själv skrev: ”Spegling är första steget mot konst.” Därefter gav målningar som Främlingar (1913–14) och Utanför ett musikcafé, Biskra (1929) konstnären ett nationellt, och i viss mån internationellt, genomslag efter att de visats på utställningar i London och Paris.

Utställningens presenterar Tora Vega Holmströms första trettio år som konstnär med utgångspunkt i Carl Wilhelmsons Målarinnor (1902), ett av de tongivande verken i museets samling. Målningen är en allegori över konstnärskapets allvar, ovisshet och kamp där Holmström återges tillsammans med studiekamraterna Adelheid von Schmiterlöw och Hanna Borrie. Trion var Wilhelmsons elever vid Valands konstskola i Göteborg och kallade sig själva för ”De tre musketörerna”. Av dessa var det bara Holmström som fick en karriär som konstnär. Syftet med utställningen är att lyfta fram ett spännande konstnärskap som anknyter till och kommenterar Thielska Galleriets konstsamling, där endast nio av lite drygt hundra representerade konstnärer är kvinnor.

Stilistiskt vandrar Tora Vega Holmström från en dunkel pointillism och jugendstil via mosaikartade färgfält och böljande linjer mot en vibrerande expressionism. Hennes motiv brukar beskrivas som eviga och allmängiltiga symboler, men den här utställningen placerar in den banbrytande konstnären i sin tid, med målningar som berättar om kvinnlig rösträtt, arbetarklassens villkor och posttraumatisk stress hos det första världskrigets överlevande kolonialsoldater – Tora Vega Holmström gick sin egen väg både i sitt liv och i sin konst.

Utställningscurator är Adam Korpskog, fil. mag i konstvetenskap

Väggtexter i utställningen

Tora Vega Holmström, Figurkomposition, 1916, Stiftelsen Tomelilla Konstsamling. Foto: Per Myrehed
Tora Vega Holmström, Självporträtt med blå klänning, ca 1916, privat ägo. Foto Per Myrehed
Carl Wilhelmson, Målarinnor (Fr. v. Adelheid von Schmiterlöw, Hanna Borrie och Tora Vega Holmström), 1902, Thielska Galleriet
Tora Vega Holmström, Porträtt av Gerda Kjellberg-Romanus, 1916, privat ägo. Foto: Per Myrehed
Tora Vega Holmström, Främlingar, 1913–14, Moderna museet. Foto: Albin Dahlström/Moderna Museet
Tora Vega Holmström. Självporträtt, 1904, Malmö konstmuseum. Foto: Malmö museer
Tora Vega Holmström, Porträtt av Gertrud Ingers, 1912, Helsingborgs museer. Foto: Anna Bank/©Helsingborgs museum.
Tora Vega Holmström, Porträtt av Gabrielle Josephson, 1934, Regionmuseet Skåne. Foto: Katarina Lundmark/©Regionmuseet Skåne
Tora Vega Holmström, Anna Paulina, 1909, privat ägo. Foto: Per Myrehed
Tora Vega Holmström, Utanför ett musikkafé i Biskra, 1929, Malmö Konstmuseum. Foto: Malmö Museer
Tora Vega Holmström, Ung man med fiskar, 1918, Göteborgs konstmuseum. Foto: Hossein Sehatlou/Göteborgs konstmuseum
Tora Vega Holmström, Tavastlänningar, 1912, Malmö Konstmuseum. Foto: Malmö Museer