Press

Bildförmedling

Vill du använda bilder av de konstverk som finns i samlingen, bilder av byggnaden, husets interiörer eller parken? Läs mer

Bilderna på pressidan är högupplösta och anpassade för tryckta medier. För att ladda ner:
PC – Högerklicka på bilderna. MAC – Håll ner Ctrl  (Control) + klicka med musen.

 

---

Edvard Munchs fotografier. Det experimentella jaget
8 februari – 31 maj 2020

Pressvisning kl 10 torsdag 7  februari
Efter visningen bjuder museet på kaffe och kaka
OSA info@thielskagalleriet.se

Edvard Munch (1863-1944) köpte sin första kamera i februari 1902. Han använde fotografi som ett experimentellt medium och placerade ofta sig själv framför linsen. Munch var en nyfiken fotograf som utnyttjade effekter av skenbara ”misstag” såsom förvrängningar, suddiga rörelser och ovanliga kameravinklar. De fotografiska experimenten har en tydlig relation till konstnärens formspråk inom måleri och grafik, men Munch ställde inte ut fotografierna offentligt. De undersökande och poetiska bilderna visar konstnären själv och hans närmaste omgivning: ”selfies” från nervkliniken, stranden eller trädgården i hemmet utanför Oslo.

Munch fotograferade under två perioder. Den första började 1902, samma år som hans mångåriga förhållande med Tulla Larsen tog slut med ett vådaskott som skadade ett av konstnärens fingrar. Tiden präglades också av att karriären hade fått fart, vilket bidrog till en känslomässig kris som kulminerade i en vilokur på dr Daniel Jacobsons privata klinik i Köpenhamn 1908–1909. Vid denna tid var Ernest Thiel en av Munchs viktigaste mecenater och förvärvade en stor samling av konstnärens verk till Thielska Galleriet. Munchs andra aktiva period som fotograf, då han även försökte sig på amatörfilm, varade från 1927 till mitten av 1930-talet. Framgångsrika retrospektiva utställningar i Berlin och Oslo, samt en blödning i höger öga, som skadade Munchs syn, satte dock stopp för fler experiment.

Utställningen Edvard Munchs fotografier. Det experimentella jaget syftar till att visa en sida av Munchs skapande som är okänd för många, men som var en självklar del av hans konstnärliga arbete. Utställningen kommer att innehålla ett 50-tal bilder som tryckts efter originalen på Munchmuseet i Oslo. Ett urval av Edvard Munchs grafiska blad, hämtade ur Thielska Galleriets egen samling, visas tillsammans med de inlånade verken.

Utställningen är producerad i samarbete med Munchmuseet, Oslo.

Utställningen producerades ursprungligen av The American-Scandinavian Foundation/Scandinavia House, i samarbete  med Munchmuseet, Oslo och visades på Scandinavia House, New York.

Thielska Galleriet har med tolv oljemålningar och nästan hundra grafiska blad en av de största samlingarna av Edvard Munchs konst utanför Norge. Konstsamlaren Ernest Thiel i Stockholm var Munchs viktigaste mecenat under en period i början av 1900-talet och köpte de flesta verken direkt av konstnären. Munchsalen på museet är uppkallad efter den norske konstnären och där hänger hans målningar än idag.

 

---

Augusta Lundin. Sveriges första modehus
13 juni- 4 oktober 2020

Pressvisning kl 10 fredag 12 juni
Efter visningen bjuder museet på kaffe och kaka
OSA info@thielskagalleriet.se

Augusta Lundin (1840–1919) anses vara den första ”riktiga” couture-sömmerskan i Sverige. Hennes kreationer följde det europeiska modets strömningar och bars av kungahuset och överklassen, men även kulturvärlden.

Sedan 1867 förestod Augusta Lundin Sveriges allra första couture-ateljé, där så kallad fransksömnad var en specialitet – det var helt enkelt svenska för ”högre sömnad”, alltså haute couture. Lundin är en mycket viktig profil i svensk modehistoria, men hennes skapande och arbete är förvånansvärt okänt utanför en initierad krets.

Lundin samarbetade med Otto Gustaf Bobergh som hade startat Paris första etablerade couturehus, Maison Worth & Bobergh, tillsammans med engelsmannen Charles Frederick Worth 1858. Efter mötet med Bobergh reste Lundin själv till Paris minst en gång om året för att få inspiration och spred det europeiska modet till Sverige. Utställningen är den första att sätta Augusta Lundins pionjärarbete i fokus och bidrar till bygga upp kunskap om den svenska modekulturens bortglömda historia.

Utställningen berättar historien om Augusta Lundin som en dynamisk kreatör och entreprenör vid sekelskiftet 1900. Skapandets villkor och arbetets organisation i syateljén, beställarens roll och tidens smak, klädernas sociala funktioner och estetiska kvaliteter tematiseras och gestaltas med dräkter, föremål och bilder. De praktfulla historiska plaggen är utställningens huvudföremål, men med ett antal halvfärdiga plagg och underkläder ges också tillfälle för betraktaren att se hur väl arbetade kläderna är även på insidan och få en inblick i fransksömnadens utmaningar.

Koncept och gestaltning tas fram i samarbete med kostymtecknare och historiker Anna Bergman och modeexpert Lotta Lewenhaupt. Utställningen produceras gemensamt av Thielska Galleriet, Malmö museer och Göteborgs stadsmuseum.

Utställningen är planerad att visas på Thielska Galleriet i Stockholm under perioden 13 juni – 4 oktober 2020, därefter på Malmö museer under perioden november 2020 – augusti 2021 och slutligen på Göteborgs stadsmuseum under perioden september 2021 – januari 2022.

 

---

 

---

Axel Törneman. Bohemliv och modernitet
17 oktober 2020 – 24 januari 2021

Pressvisning kl 10 fredag 16 oktober
Efter visningen bjuder museet på kaffe och kaka
OSA info@thielskagalleriet.se

Axel Törneman (1880–1925) är en portalfigur för den svenska modernismen med sin kontinentala stil. Samtidigt var han en egensinnig bohem som gick sin egen väg och undvek grupperingar. Thielska Galleriet har den största Törnemansamlingen i landet, med den välkända målningen Nattcaféet (1906). Verksamheten omfattade också fresker, altartavlor, bokomslag, frimärken och teckningar för skämtpressen. Utställningen ger ett brett perspektiv på ett mångsidigt och bortglömt konstnärskap i det tidiga 1900-talets svenska konsthistoria. Besökaren kan blicka tillbaka på sekelskiftets kontinentala caféliv eller tjusas inför mötet med en avporträtterad modell.

 

---

Karin Frostenson. Nutid, dåtid, drömtid
12 oktober 2019 - 29 januari 2020

En rikt illustrerad katalog med texter av Karin Frostenson, Valdemar Gerdin och Patrik Steorn finns tillgänglig.

 

Karin Frostenson (f. 1946) har skapat ett universum med plats för olika sorters bilder. Seriefigurer, reklamblad, varumärken, TV-nyheter och tidningsfoton får samsas och bråka med konsthistoriska klassiker, närstudier av naturen och andliga visioner. Bilderna är berättelser med inspiration från litteratur, dikter, sagor och myter, men också från konstnärens personliga historia. Karin Frostenson skapar en egen bildvärld med utrymme för aktivism, humor, andlighet och reflektion.

Underground-tidningen Puss var ett forum för Karin Frostensons politiska konst kring 1970. Tillsammans med bland andra Lars Hillersberg, Lena Svedberg och Carl-Johan de Geer bidrog hon med ett femtiotal serier och illustrationer. Serier och samhällskritiska bilder i svartvitt visar upp en världsbild som präglats av efterkrigstidens vänstervåg. Under de påföljande decennierna skiftade motivkretsen och hon målade naturen, årstidernas skiftningar, fantasins och andlighetens bilder i klara färger och stora format. Intresset för samhällsfrågor finns hela tiden kvar i hennes bilder, tillsammans med en förmåga att berätta i bild om globala utmaningar såväl som personliga iakttagelser.

Utställningen presenterar Karin Frostensons levande konstnärskap från 1960-tal till idag. Det är en tematisk utställning som omfattar collage, textiltryck, figurer, objekt, serier, tidningar, teckningar och måleri. Det finns både personliga och konsthistoriska kopplingar till Thielska Galleriet. Karin Frostenson är barnbarnsbarn till Ernest Thiel och har till denna utställning gjort en helt ny serie av verk om sina förmödrar och förfäder. Porträtten pekar på en familjehistoria som rymmer skilda traditioner, men som knyts samman till en sorts spretig släkttavla. Konstnärskapet har också kopplingar till museets samlingar; Albert Engströms svartvita karikatyrer, snömotiv av Gustaf Fjaestad, blå visioner av Eugène Jansson och skogsscener av Bruno Liljefors. Inom seriekonsten framstår Frostenson som en föregångare.

Karin Frostenson väggtexter

 

---