Press
Bildförmedling
Vill du använda bilder av de konstverk som finns i samlingen, bilder av byggnaden, husets interiörer eller parken? Läs mer
Klicka på bilden (bildlänken) för högupplöst bild som du kan ladda ner och använda.
Carl Larsson, Sjutton år, 1902, Thielska Galleriet
Dolda skatter ur Thielska Galleriets samlingar
6 juni 2020 — 16 augusti 2020
Upplev de dolda skatterna på Thielska Galleriet i sommar!
De stora salarna på Thielska är alltid fyllda av konst ur bankiren och konstmecenaten Ernest Thiels (1859-1947) unika samling från förra sekelskiftet, med verk av konstnärer som Carl Larsson, Bruno Liljefors, Anders Zorn, Eugène Jansson, Richard Bergh och Edvard Munch. Men tyvärr finns inte alltid plats för hela samlingen, som består av närmare 900 konstverk – det finns mer konst i museets magasin!
Sommarens utställning tar fram fler guldkorn ur samlingarna som sällan visas för allmänheten och som belyser bredden av Thiel som konstsamlare. Presentationen inkluderar sällan visade verk av välkända nordiska konstnärer såsom Edvard Munch, Carl Larsson och Bruno Liljefors men visar även ett urval av europeisk konst, med de franska konstnärerna Édouard Vuillard, Auguste Renoir och Édouard Manet samt den spanske konstnären Ignacio Zuloaga. Därtill visas ett mindre antal äldre verk, attribuerade till renässanskonstnärerna Lucas Cranach den äldre, El Greco och Jacopo Tintoretto, som alla köptes in till samlingen av Ernest Thiel.
Utställningen är tematiskt uppbyggd och presenterar ett 50-tal verk ur Thielska Galleriets samlingar; från 1500-talets porträttkonst i renässansens Tyskland, till det franska 1800-talets impressionister och skildringar av landskap, natur, stad och människor i 1900-talets Sverige. Välkommen att upptäcka nya sidor av Ernest Thiels konstsamling!
Sommarens utställning Dolda skatter ur Thielska Galleriets samlingar pågår perioden 6 juni — 16 augusti 2020.
Lucas Cranach den äldre (1472-1553), Porträtt av hertiginnan Katarina, odaterad, Thielska Galleriet
Oskar Bergman, Maj, 1910, Thielska Galleriet
Ignacio Zuloaga, La gitana, 1904, Thielska Galleriet
Artur Bianchini, Porten, 1898, Thielska Galleriet
Stefan Johansson, Porträtt av konstnärens moder, 1903, Thielska Galleriet
Augusta Lundin. Sveriges första modehus
29 augusti 2020 — 24 januari 2021
Pressvisning kl 10 fredag 28 augusti
Efter visningen bjuder museet på kaffe och kaka
OSA info@thielskagalleriet.se
Augusta Lundin (1840–1919) anses vara den första ”riktiga” couture-sömmerskan i Sverige. Hennes kreationer följde det europeiska modets strömningar och bars av kungahuset och överklassen, men även kulturvärlden.
Sedan 1867 förestod Augusta Lundin Sveriges allra första couture-ateljé, där så kallad fransksömnad var en specialitet – det var helt enkelt svenska för ”högre sömnad”, alltså haute couture. Lundin är en mycket viktig profil i svensk modehistoria, men hennes skapande och arbete är förvånansvärt okänt utanför en initierad krets.
Lundin samarbetade med Otto Gustaf Bobergh som hade startat Paris första etablerade couturehus, Maison Worth & Bobergh, tillsammans med engelsmannen Charles Frederick Worth 1858. Efter mötet med Bobergh reste Lundin själv till Paris minst en gång om året för att få inspiration och spred det europeiska modet till Sverige. Utställningen är den första att sätta Augusta Lundins pionjärarbete i fokus och bidrar till bygga upp kunskap om den svenska modekulturens bortglömda historia.
Utställningen berättar historien om Augusta Lundin som en dynamisk kreatör och entreprenör vid sekelskiftet 1900. Skapandets villkor och arbetets organisation i syateljén, beställarens roll och tidens smak, klädernas sociala funktioner och estetiska kvaliteter tematiseras och gestaltas med dräkter, föremål och bilder. De praktfulla historiska plaggen är utställningens huvudföremål, men med ett antal halvfärdiga plagg och underkläder ges också tillfälle för betraktaren att se hur väl arbetade kläderna är även på insidan och få en inblick i fransksömnadens utmaningar.
Koncept och gestaltning tas fram i samarbete med kostymtecknare och historiker Anna Bergman och modeexpert Lotta Lewenhaupt. Utställningen produceras gemensamt av Thielska Galleriet, Malmö museer och Göteborgs stadsmuseum.
Utställningen visas på Thielska Galleriet i Stockholm under perioden 29 augusti 2020 – 24 januari 2021, därefter på Malmö museer och slutligen på Göteborgs stadsmuseum.
Klicka på bilden (bildlänken) för högupplöst bild som du kan ladda ner och använda.
Augusta Lundin, klänning i vitt siden, 1911, Göteborgs Stadsmuseum, 2020. Foto© Kristin Lidell.
Augusta Lundins ateljé, Stadsmuseet, okänd fotograf
Augusta Lundin, middagsklänning i grått siden, 1893, Malmö museers samlingar
Augusta Lundin, klänning 1904, Göteborgs Stadsmuseum, 2020. Foto© Kristin Lidell.
Augusta Lundin, detalj klänning 1904, Göteborgs Stadsmuseum, 2020. Foto© Kristin Lidell.
Augusta Lundin, aftonklänning med flerfärgad chiffong runt urringningen. Foto: Ewa-Marie Rundquist
Augusta Lundin, aftonklänning i gult, profilbild. Foto: Ewa-Marie Rundquist
Augusta Lundin, aftonklänning i grått/rosa med snäckbroderier på livet. Foto: Ewa-Marie Rundquist
Augusta Lundin, maskeradklänning i rosa/vitt, i 1700-talsstil. Foto: Ewa-Marie Rundquist
Augusta Lundin, maskeradklänning i rosa/vitt, i 1700-talsstil. Foto: Ewa-Marie Rundquist
Augusta Lundin, benvitt dräktliv bakifrån, med garneringar i orange. Foto: Ewa-Marie Rundquist
Augusta Lundin, middagsklänning i blå-vitt mönster, spets & vit chiffong vid urringningen. Foto: Ewa-Marie Rundquist
Augusta Lundin, aftonklänning i guld/silver-mönster, med grå tyll vid urringningen. Foto: Ewa-Marie Rundquist
Augusta Lundin, Promenaddräkt, 1880-tal, Hallwylska Museet
Augusta Lundin, klänning 1913, Göteborgs Stadsmuseum, 2020. Foto© Kristin Lidell.
Augusta Lundin, klänning ca. 1913, Göteborgs Stadsmuseum, 2020. Foto© Kristin Lidell.
Augusta Lundin, klänning i sammet 1922, Göteborgs Stadsmuseum, 2020. Foto© Kristin Lidell.
Augusta Lundin, aftonkappa ca 1913, Göteborgs Stadsmuseum, 2020. Foto© Kristin Lidell.
Hjalmar Söderberg och bildkonsten. En jubileumsutställning
19 september 2019 - 14 februari 2021
Gerda Wallander, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1916, olja på duk, 114 x 69 cm. Thielska Galleriet
År 2019 skulle Hjalmar Söderberg (1869–1941) ha fyllt 150 år, vilket Thielska uppmärksammar med en utställning som lyfter fram Söderbergs relation till bildkonsten. Huvudtemat i denna jubileumsutställning är konstnärers blick på Söderberg och författarens blick på sig själv. Vid sidan av porträtt i olika medium visas stämningsfulla teckningar utförda av Söderberg, bokomslag med författarens egenhändigt ritade vinjetter samt ett mindre urval objekt och möbler knutna till författaren.
Hjalmar Söderberg (1869–1941) var Ernest Thiels mest trofasta vän och en självskriven gäst på Rosenmaskeraden, Thielskas omtalade invigningsfest den 17 mars 1907. Thiels ekonomiska stöd var en förutsättning för Söderbergs författarkarriär och när tillvaron gungade kunde Söderberg bo hos Thiel i ett rum intill Salongen. Båda var passionerade schackspelare och hade ibland flera partier på gång samtidigt. De brevväxlade med varandra i 30 år och skickade dragen till varandra via korta anteckningar i brev och på vykort.
Söderberg föraktade all form av hyckleri och tog i sin prosa ställning för kvinnans rätt att välja väg. Kanske är det ingen tillfällighet att Astrid Kjellberg-Juel och Gerda Wallander – två kvinnliga konstnärer – målade de bästa porträtten. Hildur Hult-Wåhlin ömsinta teckning i kol och Anna Riwkins fotografi i gelatinsilver av en åldrande författare med forskande blick utmärker sig också bland porträtten.
Hjalmar Söderberg tecknade hela livet men intresset för att teckna självporträtt var störst i unga år. I blyertsteckningen Moi från 1890 är uppsynen intensiv och han betraktar tillvaron med ett öga öppet för fjärrseende och det andra kisande för närseende. "Jag har märkt att man ser världen mera syntetiskt då man ser den med halfslutna ögon". I en tuschlavering från 1895 uppträder han som världsvan dandy, en sekelskiftesflanör, mot en dekorativ tapet av franska liljor. Samma år landar hans hårt kritiserade debutroman Förvillelser på bokhandelsdiskarna.
Utställningen Hjalmar Söderberg och bildkonsten äger rum i "Söderbergrummet" där känslan av hemmiljö förstärks av möblemanget: författarens sekretär med en byst av filosofen Voltaire och hans skrivbordsstol. Vid sidan av verk ur Thielska Galleriets samling har inlån gjorts från Nationalmuseum, Moderna Museet, Göteborgs universitetsbibliotek, Örebro universitetsbibliotek, Bonniers porträttsamling, Nedre Manilla samt privatpersoner.
Curator: Sophie Allgårdh i samarbete med Söderbergsällskapet
PRESS
sophie.allgardh@thielskagalleriet.se
0708-45 60 87
Astrid Kjellberg-Juel, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1912, olja på duk. Tillhör Bonniers porträttsamling. Foto: Per Myrehed
Hjalmar Söderberg, Självporträtt 1895, tuschlavering. Bonniers porträttsamling, Nedre Manilla. Foto: Per Myrehed
Hjalmar Söderberg, Klara kyrkas kyrktorn, 1884, färgkrita, Göteborgs universitetsbibliotek. Foto: Per Myrehed
Sigge Bergström, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1919. Träsnittet inledde Vängåvan till Hjalmar Söderbergs femtioårsdag samma år. Figurerna i högra hörnet är troligen inspirerade av Hjalmar Söderbergs anvisningar till första scenen i Gertrud (1906) med henne och hennes make, Gustaf Kanning, Han har ”kal hjässa” och hon är ”hög och smärt med rikt brunt hår”.
Hjalmar Söderberg hälsar på Niels Hansen Jacobsens skulptur Troll som vädrar kristet kött utanför Jesuskyrkan i Storköpenhamn 1907. Foto: Birger Mörner
Hjalmar Söderberg, Självporträtt "Moi", 1890, blyerts
Hjalmar Söderberg, Maria von Platen ur minnet, odaterad, teckning. Göteborgs universitetsbibliotek. Foto: Per Myrehed
Anna Riwkin, Författaren Hjalmar Söderberg, ca 1936, silver gelatinfotografi. Moderna Museet
Yngve Berg, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1947, tuschlavering, Bonniers Porträttsamling Foto: Per Myrehed
Albert Engström, Karikatyr av Hjalmar Söderberg, originalet till den bild som trycktes till den fleråriga serien ”Medmänniskor” i Engströms tidning Strix.
Hjalmar Söderberg, Det mörknar över vägen, gåva till svågern Alban Keyser, teckning
Hjalmar Söderberg, vinjettförslag till Jahves eld (1918) med Moses försedd med tjurmask, ormstav och
stentavlor + accepterade förslaget med endast tjurmasken och ormstaven.
