Press
Pressbilder
Klicka på bilderna (bildlänkarna) nedan för högupplösta bild som du kan ladda ner och använda. Bilderna får endast användas i anslutning till den aktuella utställningen samt med bildtexten och fotografen angiven.
Vill du använda bilder av de konstverk som finns i samlingen, bilder av byggnaden, husets interiörer eller parken? Läs mer
Press
Sophie Allgårdh | Intendent
Press | Program
0708-456087
sophie.allgardh@thielskagalleriet.se
Cecilia Rainer | Museiassistent
Administration | Digital kommunikation
08-6623839
cecilia.rainer@thielskagalleriet.se
Ta vid. Andreas Eriksson och Edvard Munch
6 maj–1 oktober 2023
Pressvisning torsdag 4 maj kl 10 (insläpp kl 9:45).
Museichef Åsa Cavalli-Björkman och intendent Sophie Allgårdh hälsar välkommen. Curator Sara Walker presenterar utställningen tillsammans med Andreas Eriksson. Efter visningen bjuder museet på kaffe och kaka i Café Monika Ahlberg. RSVP senast 29 april 2023 till kommunikation@thielskagalleriet.se
Thielska Galleriet öppnar en duo-utställning med grafiska verk av Andreas Eriksson (f.1975) och Edvard Munch (1863–1944). Munch var en betydelsefull konstnär för Signe Maria och Ernest Thiel och i deras konstsamling finns en nästan komplett serie av den norske konstnärens grafiska blad. Det är mycket roligt att nu få lyfta fram ett större urval av dessa i dialog med Andreas Erikssons verk. Eriksson är en välkänd samtidskonstnär som representerat Sverige på Venedigbiennalen (2011) och ställt ut separat på bland annat Bonniers konsthall, Akvarellmuseet på Tjörn och Skissernas museum i Lund. Han är kanske mest känd som målare men har även arbetat med grafik sedan tonåren.
Utställningen belyser de båda konstnärernas distinkta stilar men visar samtidigt hur de tillsammans lockar fram något tidigare okänt i varandras verk. Genom att sätta samman Eriksson och Munch på ett fritt sätt luckras idén om en linjär konsthistoria upp. Bilderna lösgörs ur de sammanhang vi är vana vid och när deras verk från olika tider placeras nära varandra uppstår en dialog åt båda håll.
Det är inte bara den nu levande konstnären som tar vid där den äldre slutar, Munchs bilder vecklas också ut och får tala med Erikssons. Det är inte fråga om att vilja se en utveckling, snarare att försöka skapa en omtagning. Genom att skifta mellan kontraster som det figurativa och abstrakta, det anade kan något nytt synliggöras och få liv i rummen. Ibland speglar verken snarare varandra. Ett träd gjort av en ung Andreas Eriksson, Utan titel (1993), får möta Edvard Munchs Eken från 1903 – samma frågor har ställts genom åren.
Utställningen visas i Söderbergrummet och den angränsande passagen intill Salongen på plan 2 samt högst upp i Tornrummet – en intimitet som passar båda konstnärskapen.
I samband med utställningen ger konstnären ut en rikt illustrerad publikation.
Curator Sara Walker
Mer om Andreas Eriksson
Andreas Eriksson (f. 1975) studerade 1993–98 på Kungl. Konsthögskolan i Stockholm. Han bor och arbetar i Medelplana vid nordvästra Kinnekulle strax utanför Lidköping. Erikssons konstnärliga praktik omfattar många tekniker, inklusive måleri, grafik, fotografi, skulptur, textila verk och installationer. Hans blick på och användande av det omgivande landskapet vid Kinnekulle ger hans konceptuellt drivna verk en jordnära klang. Andreas Eriksson är representerad på Centre Pompidou i Paris, MUMOK i Wien, Göteborgs konstmuseum, Moderna Museet i Stockholm, Louisiana Museum of Modern Art i Humlebæk, Nasjonalmuseet i Oslo med flera museer.
Stilla natur. Oskar Bergman
18 februari – 20 augusti 2023
Pressvisning torsdag 16 februari kl 10
Museichef Åsa Cavalli-Björkman hälsar välkommen och introducerar utställningen.
Efter pressvisningen bjuder museet på kaffe och kaka i Café Monika Ahlberg. OSA senast 10 februari till pressansvarig sophie.allgardh@thielskagalleriet.se
Konstnären Oskar Bergman (1879–1963) är nära förknippad med Thielska Galleriet och Djurgården. Med sina 43 verk är han en av de mest representerade konstnärerna i museets samling. Signe Maria och Ernest Thiel spelade en avgörande roll i hans utveckling som konstnär. De köpte inte bara in verk av konstnären utan gav honom också kost och logi i det konstnärshem i Neglinge, Saltsjöbaden, som de finansierade under några år kring förra sekelskiftet. Bergman blev nära vän med sina mecenater, en vänskap som bestod även sedan Ernest Thiel förlorat sin förmögenhet och sålt sitt galleri till staten. Då gästade Oskar Bergman gärna Thiel på ön Fjärdlång i Stockholms skärgård för att måla.
Djurgårdens natur hade en särskild plats i Oskar Bergmans hjärta. Där vistades han om somrarna som barn och inledde sitt närstudium av naturen. Djurgårdens gamla träd och skogspartier blev ett återkommande motiv.
Inspirerad av japanska träsnitt
Detaljrika, stämningsfulla landskapsmålningar i klara färger av främst svensk natur och svenska städer är kännetecknande för hans måleri. Han arbetade mest i akvarell men även i olja, gouache och blyerts. Bergman var också verksam som grafiker och illustratör. Människor förekommer endast undantagsvis i hans motiv. I stället skildras skogen, enstaka träd, vägar, fält och vatten under olika årstider liksom vilda blommor, pittoreska stadsmotiv och skärgården.
Oskar Bergman föddes och verkade huvudsakligen i Stockholm. Han utbildades på Tekniska aftonskolan i fyra år (nuvarande Konstfack) och gjorde flera studieresor ut i Europa. Trots detta omnämns han ofta som självlärd. Hans måleri uppfattades som lite egensinnigt av samtiden då han i kontrast till rådande abstrakta och nonfigurativa ideal konsekvent höll fast vid sin naturtrogna stil. Men Oskar Bergman var inte opåverkad av dåtidens strömningar. Särskilt i början av sin karriär, kring sekelskiftet 1900, tog han starka intryck av japanska träsnitt och symbolismen liksom av den tidiga renässansen. Det fanns även samtida förebilder; han beundrade bland annat Gustaf Fjaestads snömålningar och Axel Sjöberg skärgårdsmotiv.
Fotorealistiskt måleri
Det är sällan dramatiska skeenden i Oskar Bergmans måleri. Till skillnad från landskapsmålarna under romantiken återger han inte vidsträckta vyer eller dånande vattenfall. Hans tolkningar av naturen är återhållsamma och strama. Det är stilla natur i litet format med stor detaljrikedom, ibland nästan fotorealistiskt. Samtidigt har motiven en påfallande sagostämning. Lite av magin i Bergmans målningar handlar om att de pendlar mellan olika tillstånd, att de trots de återkommande motiven är svårbestämda.
Oskar Bergmans lyriska skildringar av landskap och städer i Sverige, södra Italien och Frankrike är allmänt omtyckta och förekommer regelbundet på marknaden. Ändå är han en förhållandevis okänd konstnär idag. Thielska Galleriet vill introducera Oskar Bergmans konstnärskap för en ny generation besökare och samtidigt ge redan invigda möjlighet att återupptäcka hans magiska värld i en fördjupad, tematisk presentation med omkring 150 verk i olika tekniker.
Till utställningen produceras en rikt illustrerad katalog med en text av konstvetaren Vibeke Röstorp och förord av museichef Åsa Cavalli-Björkman.
