Press
Pressbilder
Klicka på bilderna (bildlänkarna) nedan för högupplösta bild som du kan ladda ner och använda. Bilderna får endast användas i anslutning till den aktuella utställningen samt med bildtexten och fotografen angiven.
Vill du använda bilder av de konstverk som finns i samlingen, bilder av byggnaden, husets interiörer eller parken? Läs mer
Presskontakt
Sophie Allgårdh
Intendent
Press | Programverksamhet
08-6621679, 0708-456087
sophie.allgardh@thielskagalleriet.se
Cecilia Rainer
Museiassistent
Administration | Digital kommunikation
08-6623839
cecilia.rainer@thielskagalleriet.se
Målaren Akke Kumlien. Stunder av vardagslycka
11 juni – 6 november 2022
Pressvisning torsdag 9 juni kl 10:00–11:30
Curator Sophie Allgårdh introducerar utställningen med välkomsthälsning av museichef Åsa Cavalli-Björkman. Efter visningen bjuder museet på kaffe och kaka – vid fint väder sitter vi i parken.
OSA senast 2 juni till kommunikation@thielskagalleriet.se
Utställningen omfattar ett finstämt valörmåleri i olja och tempera med flanerande människor i stadslandskap (Stockholm och Paris) men också flera barnporträtt och naturstudier. Ett återkommande motiv är dottern Maria Adlercreutz, som delvis växte upp på Thielska Galleriet. Det passionerade intresset för färglära förde Akke Kumlien (1884–1949) över till sin dotter, som blev en av 1900-talets mest betydelsefulla textilkonstnärer. Akke Kumlien var en mångsysslare och och högt uppskattad för sina sobra bokomslag och kunskaper inom grafisk design och typografi. Åren 1946–1949 var han intendent på Thielska Galleriet, vilket innebar att museet blev hans och familjens hem. I det stora rum som utgör café hade Akke Kumlien sin spatiösa ateljé.
Kumliens kanske mest bestående insats var som pedagog för generationer av konsthögskoleelever. Han började undervisa i materialkunskap vid Kungliga Konsthögskolan 1924. År 1935 blev han föreståndare för det nystartade Institutet för materialkunskap, en position han behöll till sin död. Hans handbok Oljemåleriet är idag ett standardverk och trycktes i ständigt nya upplagor. En av Akke Kumliens elever på Konsthögskolan var Ernest Thiels barnbarn Helga Henschen.
PRESS
Curator Sophie Allgårdh
0708-45 60 87
sophie.allgardh@thielskagalleriet.se
Cecilia Rainer
Museiassistent
08-662 38 39
cecilia.rainer@thielskagalleriet.se
ETT HEM
9 april–21 augusti 2022
Pressbilder - scrolla ner
Under en intensiv period vid förra sekelskiftet skapade Signe Maria och Ernest Thiel en av Sveriges finaste och mest omfattande samlingar med nordisk samtidskonst. När konstsamlingen vuxit sig för stor för familjens våning på Strandvägen vände de sig till arkitekten Ferdinand Boberg. Han ritade det vita palats på södra Djurgården som i dag är Thielska Galleriet. Kombinationen utställningsrum och hem var central i utformningen av huvudbyggnaden, som stod klar 1907. I ett samtal med Boberg sa Thiel: ”Jag vill ha ett hem dekorerat med tavlor på alla väggarna, det skall vara trivsamt, jag vill bo där.”
Ett hem utgår från att Thielska Galleriet en gång var en bostad och syftar till att undersöka och förstärka museets identitet som både hem och galleri. Temat belyses i ett historiskt platsspecifikt ljus och ur samtida perspektiv. I likhet med paret Thiel vill vi inkludera samtidskonsten och har bjudit in sju konstnärer som på olika sätt reflekterar över vad ett hem är; Juan-Pedro Fabra Guemberena, Linda Hofvander, Lap-See Lam, Berit Lindfeldt, Sirous Namazi, Petronella Petander och Helene Schmitz.
Utställningstiteln anspelar på Carl Larssons kända svit akvareller från 1890-talet av hemmet/ateljén i Sundborn. Larsson var en viktig konstnär för paret Thiel och är väl representerad i samlingen, som även rymmer ett exemplar av den första utgåvan av boken Ett hem (1899) och ett särskilt Carl Larssonrum.
Utställningen vill visa sammanlänkade men ändå tydligt olika exempel på vad ett hem kan vara och betyda. Eftersom Thielska Galleriet blev museum 1925 handlar det främst om minnet av och föreställningar om ett hem. Hur behandlas detta i den samtida konsten? Det kan röra minnet av ett hem som inte längre är nåbart, kanske för att det lämnats i all hast grund av någon katastrof. Det kan också handla om hem som lämnats utan dramatik men som konstnären av andra skäl återkommer till i sitt konstnärskap. Rum för minnet. Rum som håller på att försvinna eller som aldrig riktigt har funnits. Det rör sig om hem som signalerar förebild och förlust, trygghet och trauma.
Juan-Pedro Fabra Guemberena föddes 1971 i Montevideo, Uruguay och kom mot slutet av 1970-talet som flykting till Sverige, en händelse som han tematiserar i sitt konstnärskap. Fabra Guemberena arbetar i många olika medier som film, foto och måleri. Han är utbildad vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm och ställer regelbundet ut nationellt och internationellt.
Läs mer om Juan-Pedro
Linda Hofvander föddes 1978 i Stockholm och arbetar främst med analogt fotografi där hon söker motiv som balanserar mellan det rumsliga och det abstrakta. Hon är utbildad vid Högskolan för fotografi i Göteborg och University of the Arts London. Hofvanders verk har visats på flera utställningar i Sverige och utomlands.
Läs mer om Linda
Lap-See Lam föddes 1990 i Stockholm och är utbildad vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm. Hennes konstnärskap kretsar kring berättelser om den kantonesiska diasporan i Sverige genom text, animationer och skulpturala installationer, ofta med hjälp av digital teknik. Hon har medverkat i ett flertal utställningar i Sverige och utomlands. Läs mer om Lap-See
Berit Lindfeldt föddes 1946 i Stockholm och är utbildad vid Konstindustriskolan och Konsthögskolan Valand, båda i Göteborg. Hennes skulpturer i olika material materialiserar förtätade gestaltningar av vardagen och minnen, där hemmet och rumsligheter spelar en viktig roll. Lindfeldts verk finns offentligt placerade i hela landet. Läs mer om Berit
Sirous Namazi föddes 1970 i Shiraz, Iran och arbetar parallellt i olika tekniker och medier såsom skulptur, måleri, fotografi och video. Centrala teman i hans konstnärskap är utanförskap, identitet och bräcklighet. Han är utbildad vid Konsthögskolan i Malmö och har medverkat i flera utställningar i Sverige och utomlands.
Läs mer om Sirous
Petronella Petander föddes 1977 i Stockholm och är utbildad vid Konstfack i Stockholm. Hennes konstnärskap kännetecknas av berättande genom text, video, ljud, fotografier och installationer som kretsar kring frågor om tillhörighet, hemlöshet, minne och tid.
Läs mer om Petronella
Helene Schmitz föddes 1960 i Stockholm, är fotograf och utbildad i film och konstteori vid Stockholms universitet. I hennes konstnärskap utforskas människans komplicerade förhållande till naturen, tiden och förgängligheten. Schmitz ställer återkommande ut i Sverige och utomlands och har givit ut flera fotoböcker.
Läs mer om Helene
PRESS
Sophie Allgårdh
Intendent
0708-45 60 87
sophie.allgardh@thielskagalleriet.se
Cecilia Rainer
Museiassistent
08-6623839
cecilia.rainer@thielskagalleriet.se
"Spegling är första steget mot konst" – Tora Vega Holmström
10 september 2022 – 29 januari 2023
I höst visar Thielska Galleriet den första separatutställningen i Stockholm sedan 1945 med den banbrytande modernisten Tora Vega Holmström (1880-1967). Hennes konstnärskap domineras av kraftfulla porträtt och expressionistiska experiment. Under en resa till Finland 1912 ägde Holmströms koloristiska frigörelse rum – som hon själv skrev: ”Spegling är första steget mot konst.” Därefter gav målningar som Främlingar och Utanför ett musikcafé i Biskra konstnären ett nationellt, och i viss mån internationellt, genomslag efter att de visats på utställningar i London och Paris.
Utställningens utgångspunkt är Carl Wilhelmsons Målarinnor (1902) i museets samling, en allegori över konstnärskapets allvar, ovisshet och kamp där Holmström återges tillsammans med studiekamraterna Adelheid von Schmiterlöw och Hanna Borrie. Trion var Wilhelmsons elever vid Valands konstskola i Göteborg och kallade sig själva för ”De tre musketörerna”. Av dessa var det bara Holmström som fick en karriär som konstnär. Syftet med utställningen är att lyfta fram ett spännande konstnärskap som anknyter till och kommenterar Thielska Galleriets konstsamling, där endast 7 av lite drygt 100 representerade konstnärer är kvinnor.
I salarna presenteras Tora Vega Holmströms första trettio år som konstnär. Stilistiskt vandrar hon från pointillism och jugendstil via modernistiska mosaiker och böljande linjer mot en vibrerande expressionism. Hennes motiv brukar beskrivas som eviga och allmängiltiga symboler, men den här utställningen placerar in den banbrytande konstnären i sin tid, med målningar som berättar om kvinnlig rösträtt, arbetarklassens villkor och posttraumatisk stress hos det första världskrigets överlevande kolonialsoldater – Tora Vega Holmström gick sin egen väg både i sitt liv och i sin konst.
Utställningskurator är Adam Korpskog, fil. mag i konstvetenskap
