Press
Bildförmedling
Vill du använda bilder av de konstverk som finns i samlingen, bilder av byggnaden, husets interiörer eller parken? Läs mer
Bilderna på pressidan är högupplösta och anpassade för tryckta medier. För att ladda ner:
PC – Högerklicka på bilderna. MAC – Håll ner Ctrl (Control) + klicka med musen.
Karin Frostenson. Nutid, dåtid, drömtid
12 oktober 2019 - 29 januari 2020
Pressvisning kl 10 fredagen 11 oktober
Efter visningen bjuder museet på kaffe och kaka
OSA info@thielskagalleriet.se (Ange "Pressvisning Karin Frostenson" i ämnesfältet)
En rikt illustrerad katalog med texter av Karin Frostenson, Valdemar Gerdin och Patrik Steorn kommer att finnas tillgänglig
Karin Frostenson, Vågen, 2016
Karin Frostenson (f. 1946) har skapat ett universum med plats för olika sorters bilder. Seriefigurer, reklamblad, varumärken, TV-nyheter och tidningsfoton får samsas och bråka med konsthistoriska klassiker, närstudier av naturen och andliga visioner. Bilderna är berättelser med inspiration från litteratur, dikter, sagor och myter, men också från konstnärens personliga historia. Karin Frostenson skapar en egen bildvärld med utrymme för aktivism, humor, andlighet och reflektion.
Underground-tidningen Puss var ett forum för Karin Frostensons politiska konst kring 1970. Tillsammans med bland andra Lars Hillersberg, Lena Svedberg och Carl-Johan de Geer bidrog hon med ett femtiotal serier och illustrationer. Serier och samhällskritiska bilder i svartvitt visar upp en världsbild som präglats av efterkrigstidens vänstervåg. Under de påföljande decennierna skiftade motivkretsen och hon målade naturen, årstidernas skiftningar, fantasins och andlighetens bilder i klara färger och stora format. Intresset för samhällsfrågor finns hela tiden kvar i hennes bilder, tillsammans med en förmåga att berätta i bild om globala utmaningar såväl som personliga iakttagelser.
Utställningen presenterar Karin Frostensons levande konstnärskap från 1960-tal till idag. Det är en tematisk utställning som omfattar collage, textiltryck, figurer, objekt, serier, tidningar, teckningar och måleri. Det finns både personliga och konsthistoriska kopplingar till Thielska Galleriet. Karin Frostenson är barnbarnsbarn till Ernest Thiel och har till denna utställning gjort en helt ny serie av verk om sina förmödrar och förfäder. Porträtten pekar på en familjehistoria som rymmer skilda traditioner, men som knyts samman till en sorts spretig släkttavla. Konstnärskapet har också kopplingar till museets samlingar; Albert Engströms svartvita karikatyrer, snömotiv av Gustaf Fjaestad, blå visioner av Eugène Jansson och skogsscener av Bruno Liljefors. Inom seriekonsten framstår Frostenson som en föregångare.
Karin Frostenson och Lars Hillersberg, They never come back, 1968, plakatfärg på papper monterat på spånskiva, 215 x 150 cm. Moderna Museet. Foto: Prallan Allsten
Karin Frostenson, Puss nr 3, 1968.
Karin Frostenson, I skidspåret, 1994
Karin Frostenson, Uggla i Kilsbergen
Karin Frostenson, Via Petrolium, 2016
Karin Frostenson, Sven Lidman
Karin Frostenson, Karin Thiel
Karin Frostenson, Damen med de röda skorna, Museet III, 2017
Hjalmar Söderberg och bildkonsten. En jubileumsutställning
19 september 2019 - 20 januari 2020
Gerda Wallander, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1916, olja på duk, 114 x 69 cm. Thielska Galleriet
År 2019 skulle Hjalmar Söderberg (1869–1941) ha fyllt 150 år, vilket Thielska uppmärksammar med en utställning som lyfter fram Söderbergs relation till bildkonsten. Huvudtemat i denna jubileumsutställning är konstnärers blick på Söderberg och författarens blick på sig själv. Vid sidan av porträtt i olika medium visas stämningsfulla teckningar utförda av Söderberg, bokomslag med författarens egenhändigt ritade vinjetter samt ett mindre urval objekt och möbler knutna till författaren.
Hjalmar Söderberg (1869–1941) var Ernest Thiels mest trofasta vän och en självskriven gäst på Rosenmaskeraden, Thielskas omtalade invigningsfest den 17 mars 1907. Thiels ekonomiska stöd var en förutsättning för Söderbergs författarkarriär och när tillvaron gungade kunde Söderberg bo hos Thiel i ett rum intill Salongen. Båda var passionerade schackspelare och hade ibland flera partier på gång samtidigt. De brevväxlade med varandra i 30 år och skickade dragen till varandra via korta anteckningar i brev och på vykort.
Söderberg föraktade all form av hyckleri och tog i sin prosa ställning för kvinnans rätt att välja väg. Kanske är det ingen tillfällighet att Astrid Kjellberg-Juel och Gerda Wallander – två kvinnliga konstnärer – målade de bästa porträtten. Hildur Hult-Wåhlin ömsinta teckning i kol och Anna Riwkins fotografi i gelatinsilver av en åldrande författare med forskande blick utmärker sig också bland porträtten.
Hjalmar Söderberg tecknade hela livet men intresset för att teckna självporträtt var störst i unga år. I blyertsteckningen Moi från 1890 är uppsynen intensiv och han betraktar tillvaron med ett öga öppet för fjärrseende och det andra kisande för närseende. "Jag har märkt att man ser världen mera syntetiskt då man ser den med halfslutna ögon". I en tuschlavering från 1895 uppträder han som världsvan dandy, en sekelskiftesflanör, mot en dekorativ tapet av franska liljor. Samma år landar hans hårt kritiserade debutroman Förvillelser på bokhandelsdiskarna.
Utställningen Hjalmar Söderberg och bildkonsten äger rum i "Söderbergrummet" där känslan av hemmiljö förstärks av möblemanget: författarens sekretär med en byst av filosofen Voltaire och hans skrivbordsstol. Vid sidan av verk ur Thielska Galleriets samling har inlån gjorts från Nationalmuseum, Moderna Museet, Göteborgs universitetsbibliotek, Örebro universitetsbibliotek, Bonniers porträttsamling, Nedre Manilla samt privatpersoner.
Curator: Sophie Allgårdh i samarbete med Söderbergsällskapet
PRESS
sophie.allgardh@thielskagalleriet.se
0708-45 60 87
Astrid Kjellberg-Juel, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1912, olja på duk. Tillhör Bonniers porträttsamling. Foto: Per Myrehed
Hjalmar Söderberg, Självporträtt 1895, tuschlavering. Bonniers porträttsamling, Nedre Manilla. Foto: Per Myrehed
Hjalmar Söderberg, Klara kyrkas kyrktorn, 1884, färgkrita, Göteborgs universitetsbibliotek. Foto: Per Myrehed
Sigge Bergström, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1919. Träsnittet inledde Vängåvan till Hjalmar Söderbergs femtioårsdag samma år. Figurerna i högra hörnet är troligen inspirerade av Hjalmar Söderbergs anvisningar till första scenen i Gertrud (1906) med henne och hennes make, Gustaf Kanning, Han har ”kal hjässa” och hon är ”hög och smärt med rikt brunt hår”.
Hjalmar Söderberg hälsar på Niels Hansen Jacobsens skulptur Troll som vädrar kristet kött utanför Jesuskyrkan i Storköpenhamn 1907. Foto: Birger Mörner
Hjalmar Söderberg, Självporträtt "Moi", 1890, blyerts
Hjalmar Söderberg, Maria von Platen ur minnet, odaterad, teckning. Göteborgs universitetsbibliotek. Foto: Per Myrehed
Anna Riwkin, Författaren Hjalmar Söderberg, ca 1936, silver gelatinfotografi. Moderna Museet
Yngve Berg, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1947, tuschlavering, Bonniers Porträttsamling Foto: Per Myrehed
Albert Engström, Karikatyr av Hjalmar Söderberg, originalet till den bild som trycktes till den fleråriga serien ”Medmänniskor” i Engströms tidning Strix.
Hjalmar Söderberg, Det mörknar över vägen, gåva till svågern Alban Keyser, teckning
Hjalmar Söderberg, vinjettförslag till Jahves eld (1918) med Moses försedd med tjurmask, ormstav och
stentavlor + accepterade förslaget med endast tjurmasken och ormstaven.
