Aktuella utställningar

Hjalmar Söderberg och bildkonsten. En jubileumsutställning

19 september 2019–20 september 2020

År 2019 skulle Hjalmar Söderberg (1869–1941) ha fyllt 150 år, vilket Thielska uppmärksammar med en utställning som för första gången lyfter fram Söderbergs relation till  bildkonsten. Huvudtemat i denna jubileumsutställning är konstnärers blick på Söderberg och författarens blick på sig själv. Vid sidan av porträtt i olika medium visas stämningsfulla teckningar utförda av Söderberg, bokomslag med författarens egenhändigt ritade vinjetter samt ett mindre urval objekt och möbler knutna till författaren.

Hjalmar Söderberg (1869–1941) var Ernest Thiels mest trofasta vän och en självskriven gäst på Rosenmaskeraden, Thielskas omtalade invigningsfest den 17 mars 1907. Thiels ekonomiska stöd var en förutsättning för Söderbergs författarkarriär och när tillvaron gungade kunde  Söderberg bo hos Thiel i ett rum intill Salongen. Båda var passionerade schackspelare och hade ibland flera partier på gång samtidigt. De brevväxlade med varandra i 30 år och skickade dragen till varandra via korta anteckningar i brev och på vykort.

Söderberg föraktade all form av hyckleri och tog i sin prosa ställning för kvinnans rätt att välja väg. Kanske är det ingen tillfällighet att  Astrid Kjellberg-Juel och Gerda Wallander – två kvinnliga konstnärer – målade hans starkaste porträtt. Hildur Hult-Wåhlin ömsinta teckning i kol och Anna Riwkins fotografi i gelatinsilver av en åldrande författare med forskande blick utmärker sig också bland porträtten.

Hjalmar Söderberg tecknade hela livet men intresset för att teckna självporträtt var störst i unga år. I blyertsteckningen Moi från 1890 är uppsynen intensiv och han betraktar tillvaron med ett öga öppet för fjärrseende och det andra kisande för närseende. "Jag har märkt att man ser världen mera syntetiskt då man ser den med halfslutna ögon".  I en tuschlavering från 1895 uppträder han som världsvan dandy, en sekelskiftesflanör, mot en dekorativ tapet av franska liljor. Samma år landar hans hårt kritiserade debutroman Förvillelser på bokhandelsdiskarna.

Utställningen Hjalmar Söderberg och bildkonsten äger rum i "Söderbergrummet" där känslan av hemmiljö förstärks av  möblemanget: författarens sekretär med en byst av filosofen Voltaire och hans skrivbordsstol. Vid sidan av verk ur Thielska Galleriets samling har  inlån gjorts från Nationalmuseum, Moderna Museet, Göteborgs universitetsbibliotek, Örebro universitetsbibliotek, Bonniers porträttsamling, Nedre Manilla samt  privatpersoner.

Utställningen är curerad av Thielska Galleriets intendent Sophie Allgårdh i samarbete med Söderbergsällskapet.

PRESS: sophie.allgardh@thielskagalleriet.se 0708-45 60 87
Pressbilder av fler konstverk finns

Invigningen i Salongen torsdag 19 september  kl 18 med bland andra skådespelaren Irene Lindh som gäst.  Information om programmet för invigningen hittar du i kalendariet på vår hemsida. Information om programverksamhet "Tema Söderberg" kommer att publiceras vartefter på hemsidan och i våra nyhetsbrev.

.

Astrid Kjellberg-Juel, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1912, olja på duk. Tillhör Bonniers porträttsamling. Foto: Per Myrehed

Hjalmar Söderberg, Självporträtt,1895, tuschlavering. Bonniers porträttsamling, Nedre Manilla. Foto: Per Myrehed

 

Gerda Wallander, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1916, olja på duk, 114 x 69 cm. Thielska Galleriet

 

Anna Riwkin, Författaren Hjalmar Söderberg, 1933, gelatinsilverfotografi monterat på kartong, 37,1 x 27,5 cm

Yngve Berg, Porträtt av Hjalmar Söderberg, tuschlavering Bonniers Porträttsamling Foto: Per Myrehed

Hjalmar Söderberg, Maria von Platen, teckning. Göteborgs universitetsbibliotek. Foto: Per Myrehed

Hjalmar Söderberg, Klara kyrktorn, teckning, Göteborgs universitetsbibliotek. Foto Per Myrehed.
Teckningen visar Klaras kyrktorn i Helgo Zettervalls nygotiska utformning. Hjalmar Söderberg tyckte att det var Stockholms vackraste kyrktorn och berättade det för Ragnar Östberg när de såg tornet tillsammans. Östberg, som avskydde nygotiken, rös men vågade inte säga emot. Tornet nämns ofta av Dr Glas (romanen Doktor Glas) som bor invid Klara kyrkogård och ser på tornet.

Hjalmar Söderberg, Natt, 1894, teckning. Göteborgs universitetsbibliotek. Foto: Per Myrehed

 

Herman Hamnqvist, Hjalmar Söderberg med dedikation "Tor från Hjalle"  (Tor Hedberg var konstkritiker i Svenska Dagbladet och rådgivare i konstaffärer åt Ernest Thiel), 1907, visitkortsbild. Thielska Galleriet samling

Herman Vedel, Författaren Hjalmar Söderberg, 1910, olja på duk, 120 x 140 cm. Nationalmuseum