Skulpturparken och arkitekturen på Thielska Galleriet

Arkitekturen och skulpturparken på Thielska Galleriet

Bankiren och konstmecenaten Ernest Thiel (1859-1947) lät uppföra Thielska Galleriet på Blockhusudden mellan åren 1904 – 1907 för att rymma sitt hem och konstsamling. Arkitekten är Ferdinand Boberg (1860-1946) som hämtade influenser från renässansen, orienten och den sena jugendstilen när han ritade huset. Fasaden är vitputsad och utsmyckad med glaserad keramik i olika färger. Taket domineras av en kupol i grönt tegel och i hörnet har mindre torn med gyllene klot placerats. En solfjäderformad dekor pryder fasaden på varsin sida om kupolen. Muren som omger parken är också ritad av Boberg och den kuperade parken rymmer flera skulpturer inköpta av Ernest Thiel. Parken började planeras samtidigt som Ernest och Signe Thiel flyttade in och galleribyggnaden är placerad för att skapa en så stor parkyta som möjligt. Skulpturparken, arkitekturen och konsten är idag ett allkonstverk bevarat från förra sekelskiftet.

 

Kakelplattor i form av ett blockhus. Foto: Melker Dahlstrand

På fasaden finns referenser till de blockhus som fanns på platsen under 1500-talet och som gav Blockhusudden sitt namn. Boberg hämtade ofta inspiration från platsen där han verkade och inkluderade detaljer från närområdet i sin arkitektur.

 

Annexet på Thielska Galleriet. Foto: Johanna Wulff.

Annexet bredvid den stora museibyggnaden var under Thiels tid ett stall och tjänstebostad. Här fanns också ett elektricitetsverk som försåg byggnaderna med elektricitet. Idag används annexet som kontor och konferenslokal.


Skulpturer

Auguste Rodin (1840-1917) Skuggan, 1880

Rodins skulptur Skuggan är en detalj från ”Helvetesporten”, ett konstverk som Rodin utförde i Paris. Skulpturen saknar den högra handen vilken Rodin själv ska ha avlägsnat eftersom han ansåg att den störde helheten. Ernest Thiels urna finns gravsatt under skulpturen efter hans önskan.

August Rodin, Skuggan, 1880, Thielska Galleriet. Foto: Per Myrehed

 

Johan Tobias Sergel (1740-1814), efter, Faun, odaterad.

Skulpturen är en avgjutning av Johan Tobias Sergels marmorskulptur Faun från 1774 som finns i Nationalmuseums samling. Faun är en figur hämtad från antik mytologi som är hälften människa och hälften getabock. Sergel utförde skulpturen i Rom och den var hans genombrottsverk. Avgjutningen gjordes förmodligen kring förra sekelskiftet.

Johan Tobias Sergel (1740-1814), efter, Faun, odaterad. Foto: Per Myrehed

 

Gustav Vigeland (1869-1943)

På Thielska Galleriet finns den största samlingen av den norske skulptören Gustav Vigelands verk utanför Norge. Ernest Thiel stöttade Vigeland ekonomiskt och köpte bland annat fyra skulpturer till sin park som han kom att kalla Vigelandterassen.

Gustav Vigeland, Man med kvinna i famn, 1905, Thielska Galleriet. Foto: Yanan Li

Gustav Vigeland, Man och Kvinna, 1906, Thielska Galleriet. Foto: Yanan Li

Gustav Vigeland, Mor och Barn, 1907, Thielska Galleriet. Foto: Yanan Li

Gustav Vigeland, Äldre man och ung kvinna, 1906, Thielska Galleriet. Foto: Yanan Li

 

Aron Jerndahl (1858-1936) Det lider mot skymning, 1902

Skulpturen har avgjutits i brons efter en gipsmodell som finns i samlingen. Jerndahls skulpturer har ofta vardagliga motiv med människor som arbetar, skildrade på ett realistiskt sätt.

Aron Jerndahl, Det lider mot skymning, 1902, Thielska Galleriet. Foto: Per Myrehed

 

Det är fri entré till skulpturparken

Öppettider tisdag — söndag kl. 12.00 - 17.00