Thielska Galleriet på nytt ägare till sina byggnader
Idag den 1 november 2021 återtar Stiftelsen Thielska Galleriet ägandet av museibyggnaderna på Blockhusudden, längst ut på Djurgården. Säljaren är Statens fastighetsverk som förvaltat det bländvita jugendpalatset med tillhörande annex sedan 1982 då byggnaderna, i strid med stiftelsens stadgar, skänktes till staten.
– Det känns fantastiskt att vi nu äntligen är i hamn och kan förvalta byggnaderna i enlighet med stadgarnas ändamålsparagraf. Det är väl heller ingen hemlighet att fastighetsverkets hyra varit betungande, vilket begränsat möjligheterna att satsa på verksamhetens innehåll, säger Peter Egardt, som drivit frågan om ett återköp sedan han 2013 utsågs till styrelseordförande för Stiftelsen Thielska Galleriet.
Privat donation på 25 miljoner kronor
Affären har möjliggjorts genom en donation på 25 miljoner kronor från en privatperson som önskar vara anonym. Köpeskillingen på 6,8 miljoner kronor motsvarar det bokförda värdet, det vill säga i stora drag de investeringar fastighetsverket lagt ner. För att återköpet skulle gå igenom krävde regeringen också att en fond på minst 17 miljoner skulle bildas för att säkra skötsel och långsiktigt underhåll av de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna.
– Thielska Galleriet är en helhetsmiljö vars arkitektur är skapad specifikt för den enastående samlingen av nordisk konst från förra sekelskiftet. Därför känns det väldigt roligt och naturligt att nu även få rå om byggnaderna. Galleriets resurser är relativt knappa och den generösa donationen ger en trygghet och möjlighet att både vårda byggnadsminnet och driva en museiverksamhet med ännu högre ambitionsnivå, säger museichef Åsa Cavalli-Björkman.
Stjärnarkitekten Ferdinand Boberg
Thielska Galleriet ritades av stjärnarkitekten Ferdinand Boberg och uppfördes 1904–1907 som en kombinerad galleribostad för konstsamlarparet, den förmögne bankiren Ernest Thiel (1859–1947) och hans andra hustru Signe Maria Thiel (1869–1915). Thielska Galleriet blev under några år en dynamisk scen för tidens mest tongivande konstnärer, författare och skådespelare. Våghalsiga affärer ledde dock till att Ernest Thiel förlorade större delen av sin förmögenhet. I december 1924 förvärvade staten konstsamlingen och villan genom ett penninglotteri. Ett par veckor senare, den 7 januari 1925, öppnade Thielska Galleriet som offentligt museum i form av en statlig stiftelse.
Edvard Munch med flera konstnärer
Vid sidan av samlingen med målningar av bland andra Carl Larsson, Anders Zorn, Bruno Liljefors och Edvard Munch arrangeras tillfälliga utställningar och programverksamhet som fördjupar kunskapen och kastar nytt ljus på konsten och den tidsenliga miljön. Huvudbyggnaden inrymmer både café och museibutik. I annexet finns arbetsplatser och flera mötesrum för uthyrning. Muren omsluter en skulpturpark med verk av bland andra Auguste Rodin, Johan Tobias Sergel och Gustav Vigeland.
Kontakt
Sophie Allgårdh
Intendent och pressansvarig
0708-45 60 87
sophie.allgardh@thielskagalleriet.se
Peter Egardt
Styrelseordförande
070-560 00 91
peter@egardt.se
Åsa Cavalli-Björkman
Museichef
070-278 55 53
asa.cavalli-bjorkman@thielskagalleriet.se
Maskrosbollens poesi: Eurovision Song Contest och Richard Bergh
De utblommade maskrosorna syns överallt den här veckan, som en symbol för Eurovision Song Contest i Stockholm. Maskrosens växtkraft, blommans utbredning över hela Europa och dess förmåga att förflytta sig över gränser lyfts fram av SVT som växtens symboliska betydelser. I detta sammanhang liknas den förstås med musikens potentialer.
Redan under decennierna kring 1900 vände sig konstnärer, formgivare och hantverkare till den nordiska floran när de i nationalromantisk anda sökte lokala alternativ till den klassiska, kontinentala traditionens dekorativa och konstnärliga element. Vad kunde vara det svenska alternativet till akantus och lagerblad? Jo, maskrosen i allmänhet och dess utblommade skepnad – maskrosbollen – i synnerhet. Dess dubbeltydighet gjorde den till ett gångbart motiv – som symbol för döden, förgänglighet och vanitas, men som samtidigt bär ett löfte om pånyttfödelse. Plymerna i maskrosbollen är fröer som sprids och ger upphov till hundratals nya blommor.
Thielska Galleriet 90 år som museum!
År 1926 blev Ernest Thiels privata hem och konstsamling till ett offentligt konstmuseum. Svenska staten hade köpt huset och samlingarna av Thiel, 1924. Bankiren och affärsmannen Thiel hade förlorat nästan hela sin förmögenhet i börskrascherna efter första världskriget, och i ogynnsamma investeringar i norsk gruvindustri. ”Jag har varit ett misslyckandets geni” skrev Thiel i sina minnesanteckningar, och syftade på sina dåliga affärer. Konstsamlandet var däremot en stor framgång - konstsamlingen är i princip ovärderlig idag. Att den finns tillgänglig än idag kan också ses som ett mått på framgång: under 90 års tid har Thielska Galleriet varit öppet för publiken som kunnat njuta av konsten och den unika miljön på Djurgården.
Den här filmen inleds med att författaren Tor Hedberg, som var museet förste intendent visar runt. Omfattande arbeten hade gjorts för att omvandla hemmet till ett museum, och Hedberg hade hängt om bland konsten för den nya publiken.
Män vid vatten
13 juni – 20 september 2015
Män som badar är ett motiv som dragit blickarna till sig genom hela konsthistorien. Kroppar i rörelse och i vila, med nakenbadets glidningar mellan sociala och privata situationer ger nya möjligheter att observera den nakna manskroppen. Badhus och spontana naturbad har åtminstone sedan sent 1800-tal lockat konstnärer som skildrat både badets hygieniska effekter, den frigjorda lekfullheten och dess erotiska lockelser.
Konstnären Jan Hietala har länge ägnat sig åt att utforska denna konstnärliga tradition genom olika medier: måleri, film, texter och installationer. Han har därför bjudits in för att visa ett urval av sina verk och ge ett nutida perspektiv på en av Thielska Galleriets mest iögonfallande målningar: Flottans badhus (1907) av Eugène Jansson (1862–1915).
Följ med konstskolan Basis på Thielska
Under våren erbjuder Thielska Galleriet och konstskolan Basis nya konstupplevelser i kursform! På Thielska diskuteras konstverk och inredningar, nationalromantik och symbolism och tidens stora konstnärer: Hanna Pauli, Ester Almqvist, Edvard Munch och Carl Larsson. Museibesöken varvas med konstnärligt skapande i konstskolan Basis 1700-talshus på Södermalm. Upplevelser, tankar och inspiration från museet blir utgångspunkt för eget skapande med måleri och teckning. Det finns kurser både för familjer och för vuxna.
Veronica Nygren – Bakgrund
Veronica Nygren intresserade sig tidigt för textil både som hantverk och som konstform. Hon fick en gedigen grund i vävtekniker och textila material som praktikant på Handarbetets Vänner på Djurgården i mitten på 1950-talet, där textilkonstnären Edna Martin var konstnärlig ledare. Nygren gick vidare till textilfacket på Konstfackskolan där hon vidgade sitt tekniska kunnande och dessutom utvecklade ett mer konstnärligt sätt att arbeta med textil. Längtan efter att göra sig fri från de konventioner och normer som etablerats i efterkrigstidens konsumtionssamhälle blev en drivkraft för många unga kulturutövare under 1960-talet. Nygrens vävar från den här tiden gestaltar en ny sorts frihet i sättet att uttrycka sig med textil som överskrider gränserna mellan konsthantverk och konst.
Tillsammans med textilkonstnärerna Helena Henschen och Kristina Torsson startade Veronica Nygren klädföretaget Mah-Jong i syfte att erbjuda ett alternativ till den etablerade modevärlden. Grundtanken var en garderob av basplagg med mönstrade tyger i klara färger som skulle passa alla kroppar, oavsett klass, kön och generation. Kläderna passade in i tidsandans sökande efter en mer modern och jämställd livsstil men kom särskilt att förknippas med vänsterns aktivister. 1976 upphörde Mah-Jong, men de framstår idag som pionjärer inom svensk modetradition i sitt sätt att tänka innovativt och idealistiskt i en kommersiellt styrd bransch.
Hantverkets och materialens möjligheter blev åter igen fokus för Veronica Nygrens konstnärliga arbete när hon fördjupade sitt eget textila skapande under senare delen av 1970-talet. På Långholmen i Stockholm fick hon möjlighet att inrätta en ny ateljé. Så här beskriver hon själv sina drivkrafter: ”Utveckla ett textilt bildspråk med rötter i vårt kulturarv, folkkonsten och det tidiga hantverket. Se i ett nytt ljus möjligheten att förena handens och tankens styrkor.” Det politiska engagemanget inom kvinnorörelsen och mötet med de amerikanska Navajoindianernas textilier som ställdes ut i Stockholm år 1974 påverkade hennes skapande i en mer experimentell riktning.

And, 1975. Foto: Veronica Nygren
Nygren fick många offentliga uppdrag och hennes verk finns idag placerade på skolor, bankkontor, domstolar och många andra platser över hela landet. Ett par av dem har tillfälligt lånats in hit till utställningen. LinMorgon, Haren om hösten och Harens gång är några av de offentliga konstverk som tar sin utgångspunkt i noggranna observationer av naturens skiftningar.
- ”Jag väver, alltså finns jag.” Citatet sammanfattar hur Veronica Nygren såg vävningen som ett sätt att tänka och att känna, en metod för att ta in hela existensen och omvandla den till konst. Det finns en meditativ kraft i flera av Nygrens verk, och i början av 2000-talet utförde hon utsmyckningen till det nybyggda kapellet i Hammarby Sjöstad.
Nygren var aktiv i det svenska konstlivet och var under 1990-talet en av grundarna FAS, Fiber Art Sweden, ett nätverk av konstnärer som arbetar med fibrer och främjar diskussioner och idéutbyten i den textila sfären. Som professor i textil på Konstfack undervisade hon en ung generation av svenska textilkonstnärer.
Kropp heter den sista avslutade väven som visas i utställningen, i lysande turkos med inslag av guldglänsande mässing. Den är mindre än tidigare verk, men har en starkt personlig utstrålning. Väven blev klar samma år som det stod klart att den tidigare besegrade cancern hade kommit tillbaka med okuvlig styrka.
Kvällsöppet på torsdagar!
Under våren och sommaren håller Thielska Galleriet öppet fram till klockan 20.00 på torsdagar. Passa på att se porträttutställningen och fördjupa dig i familjen Thiels dramatiska liv, vandra runt bland skulpturerna i den grönskande parken eller stanna upp en stund inför Munchs målningar inne i museet. Café Monika Ahlberg bjuder på lättare rätter, kaffe och härliga bakverk, med sittplatser både inomhus och utomhus. Dessutom kan grupper boka visning av huset och konsten med en av Galleriets kunniga visare.
Nu blir det också programverksamhet under torsdagarna:
Operahögskolan ger vårkonsert 15:e maj!
Med levande musik i salongerna blir upplevelsen av Thielska Galleriet något alldeles extra. Torsdagen den 15:e maj klockan 18:30 ger elever från Operahögskolan vårkonsert i Galleriet. De framför musik av bland andra Wilhelm Peterson-Berger, Edvard Grieg, Ture Rangström, Jean Sibelius, Emil Sjögren. Och inte minst sånger av Hugo Alfvén, tonsatta dikter skrivna av Ernest Thiel själv.
Konserten ingår i ordinarie museientré. Ingen föranmälan och inget förköp.
Perspektiv på Thielska – Specialvisning 22 maj med konstkritiker Sophie Allgårdh
Nordisk konst från decennierna kring 1900 fyller salarna på Thielska Galleriet, men hur uppfattas samlingen från ett nutida perspektiv? Torsdagen 22 maj kl. 18.30 håller konstkritikern Sophie Allgårdh (Svenska Dagbladet, m.m.) en specialvisning utifrån ett personligt urval bland konstverken i Galleriet. Hon berättar om sina egna favoritverk och diskuterar konstsamlingens roll i vårt samtida konstliv. Vilka likheter och skillnader finns mellan konstlivet i början av 1900-talet och i början av 2000-talet?
Visningen ingår i ordinarie museientré. Ingen föranmälan, inget förköp.
Den besynnerlige bankiren
Thielska galleriets historia kretsar kring många viktiga kulturpersonligheter; nu riktas ljuset mot dess grundare. SVT visade på skärtorsdagen ”Den besynnerlige bankiren”, en nyproducerad dokumentärfilm om Ernest Thiel. Den finns nu att se på SVT Play fram till den 16:e juli.
Thiel och hans familj är fokus för galleriets nyöppnade utställning ”Porträtt på Thielska. Familjebilder och sällskapsliv”. SVT:s dokumentär fördjupar bilden av Thiel och bjuder på en blandning av tidigare okänt biografiskt material och intervjuer, därtill flera fina bildsekvenser hämtade från Galleriet. Berättelsen berör såväl hans finansiella verksamheter som konstsamlandet. Kring sekelskiftet 1900 befann sig Ernst Thiel på toppen av sin karriär, han var Sveriges rikaste man.
Under denna period sker ett uppbrott. Thiel gör skandal och tar ut skilsmässa från sin hustru och lämnar sin borgerliga tillvaro. Bankiren börjar umgås med samtidens stora konstnärs- och författarnamn, bygger upp en konstsamling och grundar Thielska galleriet.
I och med det första världskrigets slut, och medföljande konjunkturnedgångar förlorade han större delen av sin förmögenhet.I kontrast till alla affärskontakter med aktiehandel och lån framträder bilden av en person som ständigt rannsakar sig själv. Thiel sålde sitt galleri till staten och frågar mot slutet av sitt liv: ”Var det bara en jakt på pengar, makt och ära?”
”Den besynnerligen bankiren” fångar tidsandan kring sekelskiftet, moderniseringen av Sverige skildras såväl estetiskt som historiskt. Dokumentärfilmarna Astrid Ohlsén och Håkan Pieniowski har skapat en fascinerande berättelse om en människas uppgång och fall. Minnet hålls ständigt levande här på Thielska Galleriet.
Dokumentären finns på SVT Play fram till den 16:e juli.
Brev från Patrik Steorn
Hej!
Min vision för Galleriets framtid sätter samlingen, historierna, huset och parken i fokus, men gör det från ett samtida perspektiv som är angeläget för vår egen samtid. Närmast kommer jag från Stockholms universitet där jag forskat och undervisat i konstvetenskap och modevetenskap. Min forskningsprofil har präglats av att se på sekelskiftet med nya ögon, och det ser jag nu fram emot att ta vidare här på Thielska.
Thielska Galleriet är faktiskt just nu det enda museum i Stockholm där målningar av Anders Zorn, Bruno Liljefors och Carl Larsson alltid hänger uppe på väggarna, och det kommer de att göra också i fortsättningen. Men vid sidan av det bekanta och älskade lämpar sig Thielska även för mer nischade fördjupningar. Här kan vi fokusera sekelskiftets konstliv, det intellektuella klimatet och konstarternas överskridningar. Jag vill också fördjupa bilden av Ernest Thiel och det sociala livet; finansmannen, riskkapitalisten, kulturmecenaten, vännen och familjen. Konst och kultur från sekelskiftet kommer att vara i fokus för arbetet, men samtidskonsten kommer också att ha en plats, främst sådant som på olika sätt kan problematisera och fördjupa bilden av Thielska Galleriet och alla dess teman.
Thielska ska präglas av öppenhet - gentemot publiken, mot omvärlden och mot samtiden. Besöket är i centrum för framtiden här på Galleriet, det ska vara en levande plats dit man vill komma tillbaka för inspiration, reflektion och fördjupning.
Nu ser jag fram emot att omsätta visionerna i praktiken och förbereder utställningar och program. Varmt välkomna!
Patrik Steorn
Museichef / Intendent