I helgen öppnar det nya Munchmuseet i Oslo. Den sextio meter höga byggnaden med tretton våningar rymmer drygt 40 000 objekt och blir ett av världens största museer över en enskild konstnär. Museet som kostat 3,5 miljarder norska kronor ligger granne med Operahuset i den nya stadsdelen Bjørvika i Oslos gamla hamn.

Med den vinklade överdelen i 20 grader – "knäcken" – tänker sig den spanska arkitektbyrån Estudio Herreros att huset bugar sig för Oslo, Edvard Munchs födelsestad. Byggnaden är delvis genomskinlig och på kvällen lyser ljuset genom fasaden, som är gjord av veckad perforerad aluminium.

Skriet har fått ett eget rum

Före sin död testamenterade Edvard Munch (1863–1944) hela kvarlåtenskapen till Oslo kommun och diskussionen om att flytta samlingarna till ett nytt museum inleddes i början av 2000-talet. Beslutet om en flytt fattades 2008, men vägen framåt blev krokig och den första byggstenen lades först 2016.

Det nya museet innehåller elva utställningssalar samt biograf, bibliotek, butik och restauranger. Målningen Skriet, som finns i flera versioner, har fått ett eget rum på fjärde våningen. På ett annat plan har man återskapat första våningen i det hus i Ekely där Edvard Munch bodde under sina 28 sista år.

Arvet efter Munch blir tillgängligt

I arvet efter Munch fanns 1100 målningar, 6 800 teckningar och skisser, 18 200 grafiska blad och 13 skulpturer. Dessutom ingick en stor samling originalfotografier av Munch, tryckplåtar och litografiska stenar och över 10 000 texter och brev. Allt detta finns nu tillgängligt för visning och forskning i det nya museet.

Bland premiärutställningarna märks Tracey Emin / Edvard Munch. Själens ensamhet. Den brittiska konstnären visar i sin första större utställning i Norden hur Edvard Munch influerat hennes konstnärskap. Det nya Munchmuseet öppnas officiellt av det norska kungaparet den 22 oktober. Staden bjuder samma dag in till en stor  gatufest med musik och överraskningar.

Thielska Galleriet äger en av de mest betydelsefulla samlingarna utanför Norge  av den norske konstnären. I "Munchsalen" visas bland annat Förtvivlan från 1892, den första målningen i Skriet-sviten.
Läs om Edvard Munch och Ernest Thiel här >>

Konservatorer från Riksantikvarieämbetets Kulturarvslaboratorium i Visby besöker denna vecka Thielska Galleriet för att med ett mobilt röntgenrör, UV- och IR-ljus fotografera fyra äldre målningar i museets samling. Verken är tillskrivna Lucas Cranach den äldre, El Greco respektive Tintoretto, tre av Europas främsta renässanskonstnärer.

Med den digitala tekniken ​blir bilderna direkt tillgängliga. Det går att tyda lager av restaureringar och konserveringstekniker som använts genom åren och därigenom delvis bekräftar verkens ålder. Tintorettos målning Kristi begråtande – ett inköp Ernest Thiel gjorde genom den tyske konsthandlaren Paul Cassirer – visar sig vara ett lapptäcke av dukarterna tuskaft och kypert som fogats samman vid olika tidpunkter.

– Det handlade inte bara om att restaurera och konservera äldre verk in i det längsta utan också om att göra dem gångbara på konstmarknaden, säger Charlotta Nordström, projektledare för ”Hemmuseum som digitalt kulturarv – Thielska Galleriet” och initiativtagare till undersökningen av det äldre måleriet.

Viktiga pusselbitar

Riksantikvarieämbetets materialtekniska fotodokumentation blir viktiga pusselbitar i nästa steg då internationella experter fortsätter analysen och tolkningen med konstvetenskapliga metoder. Genom proveniensforskning (härledning av konstverkets ägare) är målet att följa verken så långt tillbaka i tiden som möjligt för att i bästa fall kunna säkerställa deras ursprung. En ​rådgivare för Thielska Galleriets samlingshistoriska forskning är den italienska konsthistorikern Sarah Ferrari, expert på venetianskt renässansmåleri och knuten till Nationalmuseums forskningsavdelning.

Fredag den 7 maj avslutas undersökningen​​ med fotografering med genombelysning av målningarnas baksidor. I framtiden finns även möjligheter att komplettera med multispektral fotografering, då verken dokumenteras genom olika våglängder av ljus.

Riksantikvarieämbetets Kulturarvslaboratorium i Visby är en resurs för statliga museer och stiftelser som utför tekniska och vetenskapliga undersökningar av konstverk inom ramen för heritage science.

This slideshow requires JavaScript.

Regeringen gav onsdagen den 24 mars klartecken till Thielska Galleriet att köpa tillbaka sina lokaler från Statens Fastighetsverk. Thielska har därmed kommit ett steg närmare ett övertagande av det bländvita palatset på Djurgården, som uppfördes för konstsamlaren Ernest Thiel vid sekelskiftet 1904–07 och som varit museum sedan 1925.

– Äntligen, det är ett beslut vi väntat på länge, säger Peter Egardt, ordförande i Stiftelsen Thielska Galleriet. Nu återstår att komma överens med Fastighetsverket för att få till ett formellt överlämnande. Det är en del teknikaliteter som ska lösas.

Riksdagen godkände ett återköp i juni 2020, men för att verkställa beslutet krävdes grönt ljus från regeringen. Om allt går enligt planerna kommer affären att vara i hamn i höst, tror Peter Egardt.

Stiftelsen donerade byggnaderna till staten 1982 på grund av stora underhållsbehov. Men sedan dess har hyreskostnaderna skjutit i höjden och stiftelsen ser fördelar med att själv förvalta lokalerna, som vid sidan av palatset också omfattar ett annex – båda ritade av stjärnarkitekten Ferdinand Boberg. Marken förvaltas av Kungliga Djurgårdsförvaltningen.

Efter det positiva beslutet i riksdagen för knappt ett år sedan tog Thielska emot en donation om 25 miljoner kronor av en mecenat – pengar ämnade för återköpet. Prislappen för överlåtelsen blir minst 6,4 miljoner kronor, vilket motsvarar Fastighetsverkets investeringar sedan 1982. Återstoden av donationen kommer att användas till byggnadernas underhåll.

Thielska Galleriet är en av de mest lysande konstmiljöerna i Europa från sekelskiftet 1900. Det bländvita palatset på Djurgården uppfördes av finansmannen Ernest Thiel för hans samling av nordisk konst med namn som Carl Larsson, Bruno Liljefors och Edvard Munch. I en ny antologi, Thielska Galleriet: Konsten – huset – tiden (Bokförlaget Langenskiöld) belyser sju forskare och profilerade skribenter Thielska Galleriet som kulturarv.

De utförliga essäerna bidrar med nya perspektiv och ny kunskap om Ernest Thiels liv och verk, husets arkitektur, den omgivande parken, konstsamlingens sammansättning, konstsamlandets praktiker och inflytandet från filosofen Friedrich Nietzsche. I det sista kapitlet diskuteras också Ernest Thiels nära band till pressen och det mediestrategiska spel som föregick statens förvärv av konstsamlingen och privatvillans omvandling till ett museum öppet för alla.

Thielska Galleriet: Konsten – huset – tiden är indelad i följande  kapitel:

Patrik Steorn: Ernest Thiel – ett biografiskt porträtt
Martin Rörby: En klanglåda för den moderna konsten
Catharina Nolin: Från skogsbacke till konstnärlig förfining – om trädgården
Per Widén: Thiels konstsamling och Thiels som samlare
Charlotta Nordström: Thiel och tidens konstsamlarpraktiker
Hans Ruin: Thiels Nietzsche
Sophie Allgårdh: Privatpalatset blir museum – en presshistoria

Redaktör och initiativtagare till boken är Patrik Steorn, tidigare museichef för Thielska Galleriet och idag museichef för Göteborgs konstmuseum. Nytagna bilder tillsammans med historiskt material ger liv åt essäerna och gör att läsaren kommer nära konsten och den dynamiska tidsandan vid förra sekelskiftet. Antologin är den första djuplodande publikationen om Thielska Galleriet sedan dåvarande museichefen Ulf Lindes katalog (1978) över samlingarna.

Thielska Galleriet: Konsten – huset – tiden säljs bland annat i Thielska Galleriets museibutik och webbshop.

Nyheten om statens förvärv av Thiels konstsamling och privatvilla blev förstasidesstoff i tidningarna, Svenska Dagbladet 20/12 1924.

Thielska Galleriets premiärdag som museum 7 januari 1925. Reportageteckning av Nils Ringström i Svenska Dagbladet 8/1 1925.

Thielska Galleriet har genom en donation förvärvat en av de första studierna till Richard Berghs nationalromantiska målning Riddaren och jungfrun från 1897, ett av Thielska Galleriets och svensk konsthistorias mest betydelsefulla verk. Studien ger en inblick i konstnärens långa och bitvis mödosamma skapandeprocess fram till den färdiga målningen.

Den livfulla studien är utförd i olja på pannå och signerad med dedikationen: ”Embryot till en riddare tillegnadt Isaria af Dick”. Sångerskan Isaria (född Boklund) var gift med konstnären Oscar Björck och paret umgicks i kretsen kring ”Dick”, som Richard Bergh kallades bland vännerna, och konstmecenaten Ernest Thiel.

I skissen flödar solljuset in medan den färdiga målningen visar ett skymningslandskap. Penseldragen är också kraftfullare i skissen, men kompositionen är densamma som i det slutgiltiga verket. I förgrunden lägger en riddare i förgylld rustning sin hand på en ung flickans axel. Hon bär en vit fotsid klänning och håller en utblommad maskros i handen – en dubbeltydig symbol för liv och död, utslocknande och pånyttfödelse.

Temat med riddaren och jungfrun sysselsatte Richard Bergh (1858–1919) under hela 1890-talet. Medeltidsfantasier låg i luften, men framför allt fängslades han av de utblommade maskrosängar han mött på Gotland. I skymningen antog fälten en pudrig rosaröd ton. I Thielska Galleriets samlingar finns vid sidan av blyertsskisser och anteckningar flera studier i olja till Riddaren och jungfrun, men ingen av dessa visar hela motivet.

– Vi är mycket glada över att kunna införliva denna konsthistoriskt viktiga skiss i våra samlingar och tacksamma för att konstsamlarna Susan och David Werner från Pennsylvania, USA, tillsammans med  Thielska Galleriets vänförening har möjliggjort förvärvet, säger museichef Åsa Cavalli-Björkman. Richard Berghs förstudie har funnit sin plats intill målningen Riddaren och jungfrun i Matsalen, en trappa upp i museet. – Det känns som att skissen har hittat hem.

Susan och David Werner har samlat svensk konst i mer än tjugo år. Vid sitt första besök på Thielska Galleriet slogs de av konstsamlingens höga kvalitet och dess samspel med den tidstypiska miljön från sekelskiftet 1900. Med donationen av studien till Riddaren och jungfrun vill de visa sin tacksamhet mot museet som återkommande inspirationskälla.

På torsdagar i juli och augusti håller museet, skulpturparken och Café Monika Ahlberg öppet till kl 20. I den grönskande, muromgärdade parken finner du bronskulpturer av Johan Tobias Sergel, Gustav Vigeland, Auguste Rodin och Aron Jerndahl. Inne i museet visas sommarens utställningen ”Dolda skatter ur Thielska Galleriets samlingar”  där verk som sällan visas tagits fram från museets magasin. Uppe i museets salonger finns den permanenta samlingen med nordisk konst från sekelskiftet 1900 med konstnärer såsom Carl Larsson, Edvard Munch och Eugène Jansson.

Fri entré till parken där det även finns servering.

Ordinarie entréavgift för besök inne i museet.

Varmt välkommen!

Vi ber alla besökare att följa anvisningar på museiområdet: hålla avstånd, tvätta händerna och stanna hemma vid minsta symptom. I enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer följer vi de allmänna restriktionerna om max 50 personer i museets publika delar samtidigt.

I Ernest Thiels brevarkiv finns 62 stycken brev från Edvard Munch från åren 1905–1922. Majoriteten av breven och brevkorten är handskrivna kvitton för inköp av målningar och ett stort antal grafiska blad. Efter intensiva perioder i Lübeck, Weimar och Berlin, reste Munch våren 1907 till badorten Warnemünde för att återhämta sig. Där fann han en harmonisk plats att arbeta på och stannade i flera månader. Korrespondensen mellan Thiel och Munch från denna period avslöjar mecenatens viktiga roll i att möjliggöra Munchs vistelse i Warnemünde, liksom konstnärens resor till städer som Hamburg, Paris, Köln och Köpenhamn.

Edvard Munchs brev till Thiel är nu digitaliserade av Thielska Galleriet inom projektet "Hemmuseum som digitalt kulturarv" och går att ta del av på Internet Archive.

Läs Edvard Munchs brev till Ernest Thiel här >>

I Munch Museets digitala arkiv finns 32 digitaliserade och transkriberade brev av Ernest Thiel till Edvard Munch.

Läs Ernest Thiels brev till Edvard Munch här >>

Samtliga brev från Thielska Galleriets brevarkiv kommer senare att publiceras i museets egen online databas.

I Ernest Thiels brevarkiv finns 76 stycken brev från Gustav Vigeland till Ernest Thiel från 1900-talets början, vilka vittnar om en relation som i första hand var inriktad på konsten. Några av breven innehåller handskrivna kvittenser för Thiels köp av Vigelands skulpturer. Andra brev berättar om Thiels engagemang för att stötta Vigelands konst utanför den egna konstsamlingen.

Vigelands brev till Ernest Thiel är nu digitaliserade av Thielska Galleriet inom projektet "Hemmuseum som digitalt kulturarv" och går att ta del av på Internet Archive. Ernest Thiels drygt 60 brev till Vigeland är publicerade av Vigelandsmuseet och finns att läsa på Nasjonalbibliotekets hemsida.

Läs breven från Gustav Vigeland till Ernest Thiel >>

Läs breven från Ernest Thiel till Gustav Vigeland >>

Samtliga brev från Thielska Galleriets brevarkiv kommer senare att publiceras i museets egen online databas i projektet "Hemmuseum som digitalt kulturarv".

Thielska Galleriet lånar ut sina två målningar av den danske konstnären Vilhelm Hammershøi (1864–1916) till utställningen Hammershøi, the Master of Danish Painting, som öppnar på Musée Jacquemart-André i Paris den 14 mars. Det är första gången på tjugo år som Hammershøis målningar visas i en större utställning i Paris.

Målningarna Fem porträtt (1901) och Landskap (1900) förvärvades av Ernest Thiel 1905 i samband med en utställning med dansk konst i Göteborg och har hängt framme i Thielska Galleriet sedan palatset uppfördes 1905–1907.

Fem porträtt är ett av konstnärens mest centrala verk och föreställer från vänster konstnären Thorvald Bindesbøll, brodern och keramikern Svend Hammershøi, konsthistorikern Karl Madsen, Jens Ferdinand Willumsen och målaren Carl Holsøe. Vännerna är samlade vid ett avlångt bord, men var och en är innesluten i sig själv.  Många har grubblat över motivet och dess innehåll. Inte heller författaren Hjalmar Söderberg lyckades avkoda den gåtfulla målningen, men skämtade uppgivet om att dysterheten kanske berodde på att den skildrade fem personer men bara tre glas.

Vilhelm Hammershøis stilla och minutiöst komponerade målningar av framför allt interiörer har en psykologisk skärpa som fängslar. Den realistiska stilen och mjuka gråskalan får delvis sin förklaring i användningen av fotografiska förlagor.

Utställningen uppmärksammar Vilhelm Hammershøis nära band till Paris. Vid två tillfällen – 1889 och 1900 – medverkade han vid världsutställningen i den franska huvudstaden. Utställningen vill också lyfta fram det kreativa samarbetet med den närmaste kretsen där vännerna i Thielska Galleriets grupporträtt utgjorde kärnan.

Utställningen Hammershøi, the Master of Danish Painting pågår till 22 juli 2019.

Vilhelm Hammershøi, Landskap, 1900. Foto: Tord Lundh

Thielska Galleriet erbjuder under våren en kurs om "Konst och inredning vid sekelskiftet 1900" i samarbete med SvD Accent. Vid tre tillfällen (morgon eller kväll) fördjupar vi  oss i enskilda konstnärsöden, diskuterar tolkningar av centrala verk samt utforskar hur olika konstarter påverkade och stimulerade varandra under den dynamiska tidsandan kring 1900. Vi närmar oss begrepp  som symbolism, nationalromantik, jugend, vitalism och expressionism. I kursen kommer vi bland annat att titta närmare på Edvard Munch, August Strindberg, Carl Larsson, Anders Zorn, Bruno Liljefors, Eugène Jansson, Carl Wilhelmson och Gustaf Fjæstad.

Kursledare är Patrik Steorn, docent och chef Thielska Galleriet, Sophie Allgårdh, intendent Thielska Galleriet och tidigare konstkritiker i Svenska Dagbladet samt Anna Skoglund, chef för Rackstadmuseet i Arvika.

I pausen serverar matkreatören och kokboksförfattaren Monika Ahlberg välsmakande förtäring, som ingår i kursavgiften.

Kursen vänder sig till en konst- och kulturintresserad allmänhet. Kursen är även tänkt som ett komplement till universitetsstudier i konstvetenskap. Föranmälan gäller till SvD Accent.  Läs mer och anmäl dig

Tillfälle 1
Konstlivet i nationalromantikens era

Torsdag 21 mars 2019
kl 10.00–12.00 inkl. paus eller kl 17.30–19.30 inkl. paus

Se närmare på stämningsfyllt naturmåleri och stadsvyer i skymningsljus av konstnärer som Eugène Jansson, Bruno Liljefors och Karl Nordström. Porträtt och ljusa interiörer av Carl Larsson, nakna kullor av Anders Zorn och Eugène Janssons badhus berättar om längtan efter ett friare liv. Vi diskuterar nationalromantikens konst och kampen kring den radikala Opponentrörelsen, som stöttades av Ernest Thiel.
Föreläsare: Patrik Steorn, docent och museichef Thielska Galleriet

Tillfälle 2
Det inre landskapet: dröm, fantasi och själens outgrundlighet

Torsdag 28 mars 2019
kl 10.00–12.00 inkl. paus eller kl 17.30–19.30 inkl. paus

Det nordiska nittiotalet i litteratur och bildkonst förebådar Sigmund Freuds idéer om det mänskliga psyket. Vi diskuterar symbolism och expressionism med konstnärer som Edvard Munch, J.A.G. Acke, Olof Sager-Nelson, Ernst Josephson, Ester Almqvist, August Strindberg och Axel Törneman. Kursen anknyter också till litterära strömningar med författare som Oscar Levertin,Verner von Heidenstam och Hjalmar Söderberg.
Föreläsare: Sophie Allgårdh, intendent Thielska Galleriet, chefredaktör Paletten 2006–2010 och tidigare kritiker i SvD.

Tillfälle 3
Den livaktiga konstnärskolonin vid sjön Racken

Torsdag 4 april
kl 10.00–12.00 inkl. paus eller kl 17.30–19.30 inkl. paus

I blickfånget står den värmländska konstnärskolonin vid sjön Racken i Arvika som inkluderade både kvinnor och män. I den kreativa miljön suddades gränserna mellan konst och konsthantverk ut. Vi får höra om Gustaf Fjæstad och hans vävande systrar Anna Fjæstad och Amelie Fjæstad, om Christian Eriksson, Björn Ahlgrensson och om den lågmälde porträttören Stefan Johansson. Till Värmland lockades också västkustmålaren Carl Wilhelmson.
Föreläsare: Anna Skoglund, chef Rackstadmuseet i Arvika.

Carl Larssons målningar och Karin Larssons inredningskonst är med sina skarpa konturer och dekorativa effekter starkt influerade av  japansk estetik. Den 22 september öppnar en omfattande utställning i Tokyo med målningar, möbler och textilier som förmedlar en idé om inredningsidealen i konstnärshemmet i Sundborn i Dalarna. Inlånen kommer från Thielska Galleriet, Carl Larsson-gården och Göteborgs konstmuseum.

– Carl Larsson sa själv ”såsom artist är Japan mitt fosterland.”. Mot den bakgrunden blir det extra intressant att visa hans konst i Japan. Det blir också spännande att se hur man kommer att lyfta fram den svenska nationalromantikens japanska rötter, säger Patrik Steorn, museichef, på Thielska Galleriet.

Azalea (1906) och Modellen skriver vykort (1902) tillhör de sju målningar av Carl Larsson som Thielska Galleriet lånar ut till utställningen Carl Larsson and his Home – Art of the Swedish Lifestyle som visas på Seiji Togo Memorial Sompo Japan Nipponkoa Museum of Art i Tokyo under tiden 22 september–24 december 2018.

Carl Larsson tillhörde Ernest Thiels närmaste vänner och målade porträtt av Ernest, hustrun Signe och deras två barn Tage och Inga-Maria. Det rum på Thielska Galleriet där dessa målningar hänger är inspirerat av makarna Larssons ljusa och färgglada inredningsideal. Sammanlagt förvärvades 25 konstverk av Carl Larsson till samlingen på Thielska: oljemålningar, akvareller, kolteckningar och grafiska blad.

Utställningen Carl Larsson and his Home – Art of the Swedish Lifestyle ingår i 150-årsfirandet av de diplomatiska förbindelserna mellan Japan och Sverige.

Läs mer om utställningen i Tokyo

Läs mer om Carl Larsson och Thielska Galleriet

Thielska Galleriets årskort kostar 340 kronor och ger fri entré till museet och dess utställningar i tolv månader från inköpsdatum.* Kortet är personligt och går att köpa på plats i museets och i vår webbshop.

Några ord om formgivningen
Kortet går i grönturkos nyanser och har fått en livlig dekor av tallkvistar och tallbarr. Inspirationen är hämtad från den jättelika jugendsoffa i betsad och snidad furu, som konstnären Gustaf Fjaestad (1868-1948) lät tillverka åt bankiren Ernest Thiel 1907–1908. Soffan står tillsammans med tillhörande bord och så kallade stabbestolar i Munchsalen på Thielska Galleriet.

*Avgifter kan tillkomma vid speciella tillfällen.

Nästan 10 000 personer har hittills sett jubileumsutställningen Hela Helga Henschen på Thielska Galleriet. Med över hundra inlånade verk är utställningen den största som hittills  gjorts över konstnären. Det är också en av de mest omfattande utställningarna på Thielska Galleriet de senaste åren.

– Utställningen har verkligen letat sig in i människors hjärtan och med förlängningen ger vi fler chansen att beröras av Helgas smittande energi, hennes färgrika konstnärskap och budskap om kärlek och fred, säger Thielska Galleriets chef Patrik Steorn.

Konstnären Helga Henschen föddes på Djurgården 1917 som barnbarn till Thielska Galleriets grundare, bankiren Ernest Thiel. 2017 skulle hon ha fyllt hundra. Det nya slutdatumet för utställningen blir söndag 4 februari 2018.

Läs mer om utställningen

Thielska Galleriet har beviljats drygt 4,3 miljoner av kronor av Riksbankens jubileumsfond för att digitalisera sina samlingar av målningar, skulpturer, konsthantverk, möbler och textilier. Bankiren och konstsamlaren Ernest Thiel brevväxlade med förra sekelskiftets tongivande konstnärer och digitaliseringen kommer även att omfatta museets arkiv med fotografier och korrespondens. Allt kommer att göras tillgängligt på nätet i en sökbar katalog.

– Vi är oerhört glada över detta besked. Med detta anslag kommer vi att kunna göra museet ännu mer tillgängligt för forskare och en kulturintresserade allmänhet, säger museichef Patrik Steorn.

– Thielska utgör en unik helhet som hemmuseum och databasen kommer att innehålla korsreferenser mellan brev, fotografier och konstverk, men också mellan byggnader och dess interiörer.

Thielska Galleriet är ett av de första offentliga hemmuseerna i Sverige. Det öppnade för publiken 1926 och symboliserar en viktig och dynamisk period i svensk och europeisk historia. Kärnan i museet är bankiren och konstsamlaren Ernest Thiel och hans familjs stora samling av nordisk symbolistisk konst.

Arbetet med digitaliseringen kommer att inledas vid årsskiftet 2017/2018 och är planerat att pågå under tre år.